Östersjöfondens åländska pristagare 2008 Bertil Sundström (till vänster i bild) tror stenhårt på syresättning av syrelösa områden på havsbottnen.
Hans "Kökarrotorn" kan vara igång redan i höst.
MILJÖ I lördags fick pensionerade läraren och Kökarbon Bertil Sundström 3.000 euro från Östersjöfonden. Han får priset för sitt entusiastiska, långvariga och uthålliga arbete med miljöfrågor på olika plan.
Bertil Sundström har studerat havet sedan 1970-talet och märkt en stadig försämring. Tidigt började han också mäta syrehalten.
- Saltskiktet är en barriär för syret så att det blir syrefattigt nere på bottnen. Det finns tio gånger mer fosfor där nere än i ytvattnet, säger han.
Enligt honom löses saltskiktet upp en bit söder om Kökar. Botten- och ytvatten blandas och därigenom är det hög näringshalt i det vatten som kommer in till Kökar.
Tonvis med fosfor
Han ser de syrefattiga eller helt syrefria bottnarna som det stora problemet. Syret binder fosfor och eftersom bottnarna är syrefria frigörs fosfor.
- 70.000 ton fosfor frigörs varje år från de syrefria bottnarna söder om oss. Något måste göras åt det, säger han.
Hans lösning är syresättning av olika slag, alltså att syrerikt vatten förs ned till bottnarna, gärna med hjälp av våg- eller vindkraft.
- Det här kan också göras i insjöar.
Kökarrotorn
Bertil Sundström satsar sina prispengar på att utveckla metoden att blanda syrerikt och syrefattigt vatten. Med på tåget är också den nygrundade föreningen Ålands teknikkluster som har som målsättning dels att främja utvecklingen av tekniska lösningar som kan leverera förnyelsebar energi, dels att blanda syrerikt och syrefattigt vatten.
- Bertil Sundström har till pappers en modell, Kökarrotorn, för hur man kan syresätta bottnarna. Den ska föreningen förverkliga i ett pilotprojekt som vi siktar på att köra igång i höst, säger Yngve Mörn i föreningen.
Han påminner om att vattentäkten Långsjön syresatts med gott resultat. För att finansiera projektet Kökarrotorn hoppas föreningen på EU-pengar.
Oönskade ämnen
Ålandstidningen frågar de två tyska forskarna Bodo von Bodungen och Günther Nausch, Östersjöfondens pristagare också de, vad de tror om syresättningsidén.
- I mindre skala en bra lösning men inte för hela Östersjön för vid omblandningen frigörs många oönskade ämnen, till exempel giftiga metaller, från bottenlagren, säger von Bodungen.
 
Så fungerar Kökarrotorn
MILJÖ Miljöpristagaren Bertil Sundström ritade Kökarrotorn redan på 1990-talet. Han beskriver den som en axel som går uppifrån och ned i vattnet. Kraften tas från en så kallad Savoniusrotor som roterar med hjälp av den kraft som finns i ytvattnets strömmar.
Anordningens nedre del är ett rör som sätts i rotation med kraften uppifrån, från Savoniusrotorn, så att vattnet i röret roteras och skruvas nedåt.
– Röret är tio meter i diameter och om vattnet skruvas ned med en halv meter per sekund är det ganska stora vattenmassor som fås ned, säger Bertil Sundström.
Hela anordningen hänger i flytblock i vattenlinjen och förankras med tre eller fyra ankaren.
– Kökarrotorn kan förstås också vara mindre, påpekar konstruktören.

Kerstin Österman