Såväl EU som landskapets egen utvecklings- och hållbarhetsagenda har gjort dagens kollektivtrafiklagar föråldrade. Nu lägger landskapsregeringen (LR) ett omfattande lagförslag på lagtingets bord för att uppdatera regelverket.– I dag tilldelar vi trafiken. Man kallar till sig de operatörer som finns och för en dialog med dem, fördelar trafiken och skriver kontrakt. Enligt EU:s regler finns en gräns på två miljoner euro för att man ska få göra så, säger Mika Nordberg.I den nya lagen implementeras nu nya EU-direktiv som också kommer att påverka upphandlingen av kollektivtrafiken.– Man kan se det som en tavla, där det är själva ramen vi bestämmer i lagen. I stället för att stifta upp teckningar på väggen ska nu trafiken upphandlas efter konstens alla regler. Det blir till exempel för längre tidsperioder, sex till tio år, vilket gör att operatörerna kan investera i nya fordon.I den tavla infrastrukturministern talar om ska sedan duken fyllas med dels politiska mål, dels ett tjänstemannaprogram, trafikförsörjningsprogrammet, som möjliggör framtidens kollektivtrafik.– Ramverket säger inte om vi ska köra mer eller mindre buss, det ska programmet göra. Hur vi ska köra, var och när, och de ekonomiska ramarna.Politisk gruppMika Norberg säger att det under våren, efter att lagen antagits av lagtinget, ska tillsättas en grupp bestående av politiker för att ta fram de politiska målen.– Jag tror att vi börjar med att ha en form av referensgrupp med politiker där vi försöker att först sätta politiska mål och ambitioner om vad vi vill med kollektivtrafiken. När den kommer med delbetänkande är det dags för tjänstemän att börja jobba med att kartlägga behov och lösningar.Då kollektivtrafiken ska upphandlas för betydligt längre perioder i framtiden menar Mika Norberg att det är viktigt att ha så bred majoritet som möjligt bakom besluten. Däremot är det inte säkert att den nya lagen kommer ge ålänningarna mer kollektivtrafik, vilket ofta pekas ut som en viktig åtgärd för miljön.– Det är säkert så att vi kan öka trafiken politiskt, men det är alltid en fråga om pengar. Hur mycket skattepengar kan vi lägga på att subventionera kollektivtrafiken?, säger Mika Nordberg.Få arbetspendlarInfrastrukturministern säger att i dagens kollektivtrafik står arbetspendlare för ungefär tio procent av passagerarna, övriga är skolelever och de som åker buss till och från färjor.– Min personliga åsikt är att om man på allvar vill förändra folks beteende och få gemene man att åka buss med vårt utspridda boende räcker det inte med ett par turer morgonen och ett par på eftermiddagen till Geta, för att ta ett exempel. Det kanske borde vara dubbelt upp.– Det är i trafikförsörjningsgruppen man måste titta på linjerna. Folk vill till exempel ofta handla efter jobbet, då behöver vi linjer inom köpklustret i Jomala och Mariehamn, med ordentliga busshållplatser för fjärrtrafiken. I dag går de flesta linjer norrut genom Norrböle, för industrierna nyttjar dem för transporter.Jomala och MariehamnSamtidigt ser Mika Nordberg ljusningar i de samtal som förs kommuner emellan.– Jag vet att inom Mariehamns stad och Jomala kommun har man haft möten för att titta om det går att utveckla samarbeten för nya linjer. Jomala har skapat täta områden på Solberget och i Möckelö strand, då blir det naturligare att ha reguljär trafik från de här områdena till Mariehamn.Hur spelar kommunreformen in i arbetet?– Det är klart att den påverkar, men den har inte varit incitamentet för den här lagen, det kommer från EU-påbud som ska implementeras. Utifrån det hänger de inte direkt ihop, men jag tror att med alla sådana här reformer kommer också infrastrukturpolitiska möjligheter, säger Mika Nordberg.

Jonas Bladh