Ålandstidningen skrev i går om utkastet till lagstiftning om Kommunernas socialtjänst. Det presenterades vid ett stormöte för kommuner, näringsliv och organisationer i onsdags.
Förslaget går ut på att Ålands omsorgsförbund omvandlas till kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst och att alla åländska kommuner ska vara medlemmar i det.
Lagförslaget ska gå på remiss till Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Representanter för båda instanserna säger till Ålandstidningen att de kan se problem med den presenterade modellen.
Förbundsdirektör Erik Brunström säger att man inom kommunförbudet ser nyttan med att öka samordningen inom den sociala sektorn.
– Vi har haft en önskan om att det här skulle gå att lösa på frivillig väg. Men nu befinner vi oss där vi gör, och utgående från de givna förutsättningarna är kanske den här lösningen den mest framkomliga vägen, säger han.
Det finns ändå flera kvarstående frågetecken, enligt Erik Brunström.
– Hit hör finansieringen, hanteringen av personal samt centraliseringen av både service och arbetsplatser.
”Rimlig tidsplan”
Erik Brunström anser att lagen skulle kunna innehålla en formulering om garanterad tillgänglighet vad gäller social service.
– Vi vill föra fram vikten av att det finns servicepunkter och arbetsplatser runt om i landskapet.
Cirka 30 socialarbetare ska enligt förslaget börja arbeta för en gemensam organisation.
– Vi är tveksamma till att alla dessa jobb måste flytta till staden.
Enligt tidsplanen som nämndes under stormötet ska KST sjösättas 2017. Förutsatt att lagen bli klubbad ser kommunförbundet fram emot att bli en aktiv part som bidrar till ett förverkligande, säger Erik Brunström.
– Vi hade gärna sett en utredning över alternativa huvudmannaskap. Ett spår som vi gärna hade sett utrett är ÅHS. Men om det här ska ligga kvar på kommunerna är det här kommunförbundet att föredra.
Föreslog värdkommun
Stadsstyrelsens ordförande Petri Carlsson är tveksam till den föreslagna organisationsmodellen.
– Mariehamns stadsfullmäktige har gett ett utlåtande där man säger att man gärna ser att staden fungerar som värdkommun. Den modellen har landskapsregeringen inte fördjupat sig i alls. Man har viftat bort frågan. I stället föreslås ett kommunförbund, säger han.
Egentligen är det ingen som har något emot att sektorerna samordnas, säger Petri Carlsson.
– Men hur det ska organiseras och finansieras har föranlett diskussioner.
Det finns en hel del frågetecken, säger Petri Carlsson. Bland annat ifrågasätter han den regionalpolitiska utjämningen.
– Jag har funderat på varför man har med kommunstrukturgrupper i förslaget till finansiering. Den service som förslaget gäller föranleder inte den här kostnadsskillnaden.
En annan obesvarad fråga är vad som händer om en kommun vägrar att gå med, säger Petri Carlsson.

Anna Jakobsson