Med anledning av krisen i Afghanistan föreslog Inrikesministeriet i går att Finlands flyktingkvot ska höjas från 1.050 till 2.000. 

Mellan 2015 och 2020 tog åtta av de åländska kommunerna emot sammanlagt 73 kvotflyktingar. Nu har Närings-, trafik- och miljöcentralen skickat ut en förfrågan om de åländska kommunernas vilja att ta emot flyktingar från Afghanistan. 

Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig med inriktning på integration och social hållbarhet vid landskapsregeringen, sade i gårdagens Ålandstidning att det finns resurser för ett flyktingmottagande, men flera kommunpolitiker är tveksamma.

–  Jag är inte främmande för att ta emot en familj, men det innebär mycket mer jobb än man tror, säger Runar Karlsson som är kommunfullmäktiges ordförande i Saltvik. 

– Det är viktigt att alla kommuner tar sitt ansvar. I den förra flyktingkriser var det flera kommuner som inte tog emot några flyktingar. 

Oro för ökad kriminalitet

Han är orolig att en misslyckad integration kan leda till kriminell problematik. 

– Åland har inte tagit emot så många flyktingar och vi måste såklart vara beredda på att ta vårt ansvar, men det finns ändå ett politiskt motstånd som beror på hanteringen i Sverige. Vi som politiker måste vara lyhörda för den oron och värna om den befolkning som byggt det här landet. 

Jomala kommunfullmäktiges ordförande Anders Eriksson säger att kommunen behöver utreda möjligheterna för ett nytt flyktingmottagande. 

– Personligen tycker jag förstås att vi ska vara humana, för det som sker i Afghanistan är en katastrof. Samtidigt är många ganska skrämda av den ökande kriminaliteten i Sverige. Vi måste först se vilken kapacitet vi har att integrera människor som varit med om krigstrauman.  

Han påpekar att Ålands verklighet fortfarande är långt från den svenska.

– Vi är inte där än, men jag hoppas ändå man ska kunna föra diskussionen även om den aspekten på ett öppet och ärligt sätt utan att bli stämplad.

”Kriminalitet en klassfråga”

Kumlinge kommun har tidigare tagit emot två flyktingfamiljer, varav bara en bor kvar i dag. Kommunfullmäktiges ordförande Mia Hanström (S) tycker att kommunen har beredskap att ta emot flera. 

– Vi behöver alla människor som vill komma hit, oavsett om de kommer som flyktingar eller för att de vill jobba här.

Hon tror inte att flyktingmottagande leder till ökad kriminalitet och våldsproblematik. I stället tror hon att problemen i Sverige beror på misslyckad integration och att kriminella gäng får rekryteringsgrund när inflyttade inte får chansen att lära sig tillräckligt bra svenska. 

– Kriminella finns överallt i vårt samhälle. Det är klart att det finns en problematik med gängskjutningar i Sverige, men det är framförallt en klassfråga och handlar om att man inte lyckats integrera dem på ett bra sätt. Det ser jag inte som ett problem för Åland. 30 procent av vår befolkning är inflyttade och vi har en välfungerande integration, säger hon. 

Integration viktig

Mariehamns stad har tidigare beslutat att prioritera syriska flyktingar, men stadsfullmäktiges ordförande Johan Ehn (MSÅ) vet ännu inte om det kan bli aktuellt att ändra de prioriteringarna. 

– Vi har inte behandlat den här frågan i fullmäktige ännu och jag behöver få faktaunderlag för att kunna ta ställning. Det är viktigt att vara öppen för diskussionen, men vi behöver också se till att vårt integrationsarbete fortsättningsvis kan skötas professionellt. 

Johan Ehn tror inte att ett ökat flyktingmottagande behöver innebära en risk för ökad kriminalitetsproblematik när man tar emot flyktingar från krisdrabbade områden. 

– Jag tycker inte det är en fråga som i första hand ska ställas på det sättet. Det viktiga är att se till att vi har ett gott integrationsarbete där alla inflyttade kan lära sig språket och hitta en lämplig sysselsättning. Kan man sköta den biten tror jag inte att problemet med kriminalitet blir speciellt stort.