I remissvaren på det första förslaget till havsplan, som kom in under våren 2020, var kritiken massiv mot att de inre privatägda vattenområdena ingick i planen. Efter det valde landskapsregeringen (LR) att ta bort dem ur det nya förslag som skickades ut på remissrunda i december. I och med det läggs i stället ansvaret för planeringen av de privata vattenområdena på kommunerna.
Flera remissinstanser ställer sig positiva till att LR gått till mötes i frågan, men nu lyfts även kritik åt andra hållet.
”Vi ser det som mycket beklagligt att de inre, privatägda vattnen har uteslutits från planen. De enskilda kommunerna har knappast möjlighet och resurser till att göra en omfattande och övergripande havsplan”, skriver Åbo Akademi och Husö biologiska situation i sitt remissvar.
– Vi har märkt att det har kommit in många svar som uttrycker att det saknas en helhetsmässig approach. Både från privat och kommunalt håll och från myndigheter och ministerier vill man att man ska ha en plan som säkerställer att utvecklingen går i samma riktning överallt. I den första remissrundan märkte vi att ordet plan är något som väcker rädsla hos många, och det här är ju inte en plan som är bindande, utan i stället fungerar som en samhällsutvecklande strategi för kust- och havsområden. Det är mer som en vision, säger Stefan Husa, som är planerare vid landskapets miljöbyrå och en av de tjänstemän som har ansvar för arbetet med havsplanen.
Åbo Akademi och Husö biologiska station betonar även att ”en stor del” av de ekologiskt betydelsefulla och skyddsvärda vattenområdena på Åland ligger i de privata vattnen. Det nya förslaget till havsplan uppfyller inte heller kriterierna, menar man.
– Det är förstås svårt att säga när en sådan här plan uppfyller kriterierna i ett direktiv eller lag, men vi försöker göra så att den uppfyller dem. Till slut är det EU som bestämmer om Åland uppfyller kraven av direktivet eller inte. Det är bra att bland andra Åbo Akademi har lämnat in sitt svar, det har väckt ett stort intresse och genom det har vi fått in andra kommentarer. Det är alltid bra att genom remissförfaranden få mer insyn i vad samhället tycker och tänker, säger Stefan Husa.
För lite skydd
Flera remissinstanser påpekar att Åland genom hållbarhetsagendan har som målsättning att andelen skyddade områden ska vara tio procent senast år 2030. Dessutom slår EU fast i sin biodiversitetsstrategi att minst 30 procent av land- och vattenområdena ska vara skyddade senast 2030.
”Havsplanen har inte beaktat att Åland har ett underskott på naturskydd”, skriver Ålands fiskevårdsförening i sitt remissvar, och fortsätter:
”En plan bör vara framåtsyftande och visa hur man når dessa målsättningar snarare än enbart avspegla nulägessituationen. Med tanke på att Åland i dagsläget har cirka två procent skyddat område, vilket vida understiger målen, är det uppseendeväckande att LR signalerar att man avser hålla fast vid denna låga nivå.”
– I den här omgången utlåtanden ser vi att mycket vikt läggs vid natur- och miljövärden. Nu ska vi fundera på hur vi ska inkorporera svaren på bästa sätt, säger Stefan Husa.
För honom och de andra tjänstemännen ska man nu läsa alla remissutlåtanden och sammanställa hur de påverkar havsplanen.
Glad över mängden svar
I remissvaren finns flera namninsamlingar bland privatpersoner som uttrycker samma åsikt. Bland annat har en protestlista som är emot fiskodling vid Sälskär lämnats in med 134 underskrifter.
– Tittar vi på mängden namn kan vi räkna till 551 remissutlåtanden från privatpersoner. Det är absolut guld värt att så många reagerar och är intresserade, allt från privatpersoner till bolag, kommuner, myndigheter och ministerier. Vi ska verkligen ta till vara svaren så att vi ytterligare kan förbättra planen, säger Stefan Husa.
» Fakta
Det här är havsplanen
EU har antagit ett direktiv om att alla medlemsländer ska utarbeta en havsplan.
Syftet är att uppnå en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt, för Östersjön kring Åland i samklang med Utvecklings- och hållbarhetsagendan.
I havsplanen ska finnas förslag på lokalisering av framtidens kommersiella verksamheter, var det bäst passar med turism och vilka användningsområden de olika delarna av de åländska vattnen ska ha.
Planen kommer att vara riktgivande för olika myndigheter vid planläggning och prövning av användning av kust- och havsområden.
Den andra remissrundan har precis genomförts och landskapsregeringen behandlar som bäst alla utlåtanden.
Utdrag från remissvaren till det andra förslaget till havsplan
Åbo Akademi och Husö biologiska station:
”Eftersom de privata vattnen utelämnats från planen under den andra remissrundan blir havsplanens huvudsakliga syfte urholkat då man med detta planförslag inte kan inrätta en ram för havsplaneringen på Åland. /.../ Då det nuvarande marina skyddet på Åland endast täcker 2,8 % av havsområdena, är detta något som bör få hög prioritet i havsplanen och förslag på skyddsvärda områden borde nödvändigtvis inkluderas i havsplanen.”
Ålands natur och miljö:
”Bevarandet, skyddandet och förbättringen av miljön släpar efter på Åland. I och med detta förslag till havsplan ser inte situationen ut att bli bättre, varvid man riskerar att inte uppnå några av de mest grundläggande målsättningarna med havsplaneringsdirektivet. Vi är även oroliga för vad som kommer att hända med våra mest värdefulla områden ur ett kulturmiljö- och miljöperspektiv, speciellt de områden som exkluderas i denna version av havsplanen.”
Äppelö bys land- och vattensamfällighet:
”Fiskodling påverkar inte enbart vattenmiljön utan den drar även till sig stora mängder vitfågel som riskerar att på ett dramatiskt sätt förändra den biologiska balansen i unika vattenområden. /.../ Äppelös samfällighet motsätter sig utkastet gällande de reserverade områden för fiskodling (och för vindkraft) som är i direkt anslutning till samfällighetens vattenområden och yrkar på att reserveringarna tas bort från havsplanen.”
Privatperson:
”Undertecknad motsätter sig utökade fiskodlingsrättigheter i åländska vatten.”
Miljöministeriet:
”Miljöministeriet önskar att förslaget till havsplan för Åland ska behandla hela territorialvattnet, behoven inom alla olika branscher och målen för att förbättra natur- och miljövården. Miljöministeriet föreslår att det ska övervägas att Ålands territorialvatten i sin helhet återinförs i planen och att samordningen av olika branscher ska granskas i större utsträckning.”
Privatperson:
”Med beaktande av den miljöbelastning som havsbaserade fiskodlingar utgör är all fiskodling i öppna kassar i havet olämplig. Landskapet bör därför sträva till att minska och på sikt helt eliminera sådana odlingar. Havsplanen driver därmed utvecklingen i fel riktning.”
Geta kommun:
”Geta kommun anser det inte vara ändamålsenligt, varken ur ett miljöperspektiv eller ett historiskt/kulturellt perspektiv, att öppna upp för möjligheten att bedriva fiskodling i vattnen kring Sälskär. Sälskar är ett känsligt område för natur och miljö och ur ett historiskt/kulturellt perspektiv. Dessutom är området ett populärt rekreationsmål på norra Åland.”
