2019 ställde Ann-Mari Stenvall ut fågelstudier i akvarell på Galleriet i Mariehamn. Det känns länge sedan, när vi ses på Folkhälsans allaktivitetshus där hon nu är tillbaka med en ny utställning. Coronaåret 2020 hejdade liksom livet och gjorde att människor vände sig inåt.
– Coronaåret handlade ju mycket om att minnas hur det brukade vara och vara nostalgisk. Men eftersom det finns så mycket oro inför framtiden måste man vara försiktig så att man inte glorifierar sina minnen för mycket. Minnena förändras ju varje gång man tänker på dem, säger hon.
Ensammaste platsen
En av tavlorna föreställer Bogskärs fyr.
– Jag läste någonstans att den är utnämnd till världens ensammaste plats. Och så kan man ju känna sig ett sådant här år.
Fast det är ingen dyster utställning hon bjuder på. Här finns sagolika naturscener, fåglar, en vy från Södragatan avbildad från ett arkivfoto. Och så en rent idyllisk bild av en man och tonårsflicka i en eka.
– Den är min mamma och min morfar. Jag tror hon var 16 år bilden.
Platsen föreställer Rosala. Ann-Mari Stenvall är själv uppvuxen i den åboländska skärgården.
Även om hon målar sådant hon sett, snarare än fantiserar fram motiv, behöver det inte vara fullständigt korrekt. Hon letar efter stämningar och känslor i sina motiv.
– Min målerilärare Lin Simons på Medis brukar säga att man ska ge sina bilder associationer.
På en annan bild glider en upplyst skärgårdsfärja in till hamnen i mörkret.
– Trygghetskänslan när man är på väg hem, beskriver hon.
Det handlar om att se vad som finns på den egna bakgården.
Risktagande
Under måleristudierna på Nordiska konstskolan i Karleby, fastnade hon speciellt för akvarellfärgens möjligheter. Hon lockas av att uttrycka så mycket som möjligt med så lite som möjligt.
– Det är ett risktagande där man tvingas släppa kontrollen för en stund. Du måste vara modig. Din sinnesstämning återspeglas så tydligt i hur du målar, säger hon.
Och tappar man kontrollen när vattnet för färgpigmenten på egensinniga vägar, så är det så
– Det är bara att ta en kopp kaffe och se vad som händer. För vad är det värsta som kan hända? Att man förlorar några minuter av sitt liv?
De flesta tavlorna på utställningen har målats fram i flera versioner.
– Men jag kallar dem inte för misslyckanden. Tvärtom lär man sig nya saker hela tiden. Det går inte att bli fullärd.
Utställningen visas till den 28 mars.
