Skärgårdsteatern är just nu på turné och gör totalt tre stopp på Åland. Ålandspremiären äger rum på Lappo under söndagen och Skärgårdsteatern rör sig sedan vidare till Godby med föreställning på tisdagen. Innan de rör sig vidare mot Åbolands skärgård spelas en sista föreställning på Kökar under torsdagen.

Skådespelaren och ålänningen Malin Saine befinner sig på ett regnigt Korpo när Ålandstidningen ringer upp henne.

Berätta om pjäsen och vad den handlar om!

– I spelstilen så är det en ganska klassisk fars men den handlar om ganska viktiga saker, den tar upp mycket politiska fördomar mellan olika grupper. Det utspelar sig på ett bröllop och den första konflikten som uppstår eller som egentligen är en grundkonflikt genom hela pjäsen, är att brudens familj är finlandssvensk och pratar svenska och brudgummens familj pratar finska, säger hon.

– Sen handlar den om identitet, klasskillnader och fördomar och det är färgstarka och lite stereotypa karaktärer för att få fram poängerna. Men den utspelar sig på den här bröllopsfesten och det uppstår också lite missförstånd och lögner som avslöjas och sådär.

Det handlar också om företaget Lysterö Lax, har det någon koppling till Brändö Lax?

– Det har kanske inte exakt koppling till Brändö men eftersom vi ska spela i skärgården har vi såklart tänkt på att det ska finnas mycket relation till fiske och en stor fabrik på en ö, att det är där de flesta öborna jobbar och sådär.

Du spelar barndomsvännen Hanna Knutström, vilken är hennes roll i det hela?

– Hon är väldigt, väldigt glad och exalterad över det här bröllopet, det är hon som har fixat och donat med allting inför festen och hon är jätteglad att bruden, hennes barndomsvän, är tillbaka på Lysterö som ön där de bor heter. Hon är väldigt uppe i varv och glad till en början, och sen får vi följa henne genom föreställningen. Och jag vill inte spoila för mycket, men det händer ett och annat som gör att det visar sig att det kanske inte är exakt så som det ser ut från början.

– Hon är en person som väldigt mycket vill hålla upp sin fasad. I den här föreställningen är hon lite stereotypen av lantisen som har blivit kvar på ett ställe. Fördomarna som andra har om henne är att hon är könsnormativ, att hon tycker att man träffar en man och sen ska man gifta sig och få barn. Det är stereotypen hon representerar i föreställningen.

Hur känns det att komma till Åland och spela på hemmaplan?

– Åh, det känns så roligt. Det är verkligen helt underbart, det ska bli så roligt att få spela för den åländska publiken och jag hoppas att folk är taggade på att komma och kolla. Det är första gången vi spelar på Stallhagen med Skärgårdsteatern, någonsin. Det känns spännande. Det var ett litet infall som jag fick tillsammans med regissören, vi tyckte att det var en spännande idé att testa.

Hur länge har ni arbetat med uppsättningen?

– Vi började i mitten på maj ungefär. Så repeterade vi sex-sju veckor och sen hade vi premiär den 5 juli.

Finns det något som specifikt ålänningar kommer att känna igen sig i, eller är det mer allmänt för skärgårdsbor?

– Jag tror att det är mycket att relatera till oavsett var i skärgården du kommer ifrån eller om du kommer från storstaden. Vi har tagit med alla perspektiv känns det som, alla har någon de kan relatera till. Och på Åland tror jag att det kommer bli väldigt roligt just det här med fördomen att om man blir kvar på ön då är man i princip en trångsynt lantis. Så är det ju inte, men så kan folk från storstaden tänka.

Skärgårdsteatern har varit verksam sedan 1969 och genom åren satt upp en mängd föreställningar med olika teman och arbetsgrupper.

– De har gjort barnteater och familjeföreställningar samt klassisk sommarfars. Det är en stor trålarbåt som åker runt i Åbolands och Ålands skärgård och det är alltid olika spelställen, det varierar lite från år till år vad som passar, säger Malin Saine.

Närmare information om plats och tid för föreställningarna finns på Skärgårdsteaterns hemsida, skargardsteatern.fi.