En person som nekats att få ut sin makes klientuppgifter från ett kommunalt äldreboende ifrågasätter varför praxis i socialvården skiljer sig från hälso- och sjukvården.

Den grundläggande förklaringen är att de båda sektorerna styrs av olika lagstiftning.

– Sekretessgrunderna i socialvården ser annorlunda ut jämfört med hälso- och sjukvården. Äldreomsorgen styrs av blankettlagar om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård samt lagen om patientens ställning och rättigheter, förklarar jurist Salome Saar-Bosch på landskapets socialvårdsbyrå.

Hon konstaterar att tillgången till klientuppgifter regleras i landskapslagen om klienthandlingar inom socialvården från 2020. Vid dödsfall har hon tidigare även hänvisat till offentlighetslagen för Åland, som säger att en sökande eller annan part har rätt att ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig.

Rättigheterna utvidgas

Salome Saar-Bosch påpekar att ett förtydligande av rätten till information inom socialvården är på kommande i Finland.

– Den nya lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården stadgar i 52:a paragrafen om utlämnande av kunduppgifter efter dödsfall, även vad gäller socialvård. Avsikten är att lagen ska träda i kraft även på Åland.

Enligt lagtexten ska uppgifter om den social- eller hälsovård som en avliden person fått under sin livstid på motiverad ansökan lämnas till den som behöver uppgifterna. Rätten utvidgas till klientuppgifter inom socialvården, eftersom de kan vara nödvändiga för att utreda om det i tjänsterna inträffat en försummelse eller något annat fel som kan ha inverkat på personens död.

Lagförslaget behandlas fortfarande i riksdagen. Förra veckan hördes sakkunniga i grundlagsutskottet, som ska ge ett utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet.

Beslut kan överklagas

Tillsynen över kommunernas socialvård handhas av ÅMHM.

– Inom hälso- och sjukvården har anhöriga under vissa förutsättningar rätt att ta del av sjukjournaler, dock inte inom socialvården. Men med stöd av 19:e paragrafen i offentlighetslagen har man rätt att erhålla ett skriftligt beslut gällande en myndighets vägran att lämna ut handlingar. Beslutet kan därefter överklagas till Ålands förvaltningsdomstol, förklarar myndighetsjurist Robert Sundström på ÅMHM.

I ett fall från 2007 har justitieombudsmannen (JO) ansett att Esbo stads social- och hälsovårdsenhet inte följt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, när staden vägrat lämna ut väsentliga uppgifter till föräldrarna efter ett dödsfall. Ärendet gällde ett barn som avlidit på ett stödboende.

JO konstaterar i avgörandet också att frågan är komplex, men att staden borde ha gett den klagande ett överklagbart beslut.