Lagtingets talmanskonferens har lagt fram ett förslag på lagtinget om att åter försöka få en ändring av vallagen i Finland så att Åland kan få en egen parlamentsplats. Tillfället är valt eftersom Finland föreslås få en plats till på grund av Storbritanniens utträde ur EU.

Huvudargumenten är att Åland gett ifrån sig lagstiftningsmakt i samband med EU-medlemskapet och att EU:s och Ålands behörigheter går in i varandra. Och de åländska målen skiljer sig på många sätt från Finlands, som då inte kan försvara de åländska intressena.

Centern stöder initiativet. Liz Mattsson (C) sade att man märkt av centraliseringen av makten speciellt inom jordbruket.

– Besluten tas någon annanstans och de mallar inte med våra förutsättningar, sade hon.

Hon sade också att Åland kunde få en helt annan synlighet och förståelse för de åländska frågorna.

– Informationsutbyte och inflytande är på en helt annan nivå än nätverkande, sade hon.

Tage Silander (MSÅ) sade att ärendet debatterats i lagtingssalen många gånger utan resultat.

– Men det här är ett försök när tillfälle ges. Snart vet vi om om det lyckas eller misslyckas, sade han.

Han sade att argumentet om att Finland lovat att Åland ska få inflytande inte räcker.

– Vem har lovat? Det finns politiker som sagt så, men det är ändå sanningens minut när det ska till riksdagen. Vi har visst stöd, men räcker det hela vägen?

Tage Silander sade också att alla i lagtinget har ansvar att använda sig av de kontakter man har till riksdagspartierna.

Behövs förhandlingsläge

Marcus Måtar (Ob) sade att det är bra att försöka.

– Belgiens cirka 70.000 tysktalande invånare fick en egen parlamentsplats. Belgien har cirka 11,5 miljoner invånare, sade han.

Han sade att om 0,6 procent av Belgiens befolkning kan representeras i EU-parlamentet borde Finland också kunna erbjuda Åland en plats.

– Det borde komma ett förhandlingsläge där Finland behöver något av Åland. Det finns inget nu, men det kan komma, sade han.

Camilla Gunell (S) sade att trots att lagtinget visade stor enighet i frågan, måste man vara realistisk.

– Vi måste vara medvetna om vilka marginella möjligheter till framgång vi har.

Camilla Gunell sade att de finländska partierna vill ha åländska röster i parlamentsvalet och att Åland då har ett visst förhandlingsläge.

– Åland kan ställa krav, om vi ska hjälpa till att få en svenskspråkig ledamot kan vi kräva att den nya platsen ska tillfalla Åland. Och om Åland får en plats skulle vi garantera en svenskspråkig röst i parlamentet. Grundfrågan är om Svenskfinland kan acceptera att en ålänning kan representera dem?

Samlad Ålandspolitik

Alfons Röblom (HI) sade att en egen parlamentsplats kräver en samlad Ålandspolitik i nära samarbete med landskapsregeringen och lagtinget.

– En av över 700 ledamöter har ingen reell makt, men man får en plattform för att bedriva kampanjer och profilera sig.

Anders Eriksson (ÅF) frågade vad Åland har att sätta bakom kraven på de större finländska partierna.

– Hur kan ni acceptera det här? Det är viktigt att lyfta frågan internationellt. När vi rycker på axlarna och säger att det inte blir nåt, då accepterar vi det. Vi måste i stället fundera vad som blir plan B.

Stephan Toivonen (ÅLD) uttryckte också stöd för initiativet, även om han sade att hans parti är kritiska till EU.

– En plats är bättre än ingen plats, sade han.