Dold agenda och överstor administration.
Dessutom brister det i kommunikationen mellan chefer och fotfolk.
Läkaren Michael von Beetzen skräder inte orden i sin kritik mot ÅHS-styrelsen.
fakta
ÅHS
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) är Ålands offentliga hälso- och sjukvårdsorganisation.
ÅHS lyder direkt under landskapsregeringen på Åland och omfattar såväl primärvård som specialsjukvård.
ÅHS bildades 1994 genom en sammanslagning av Ålands centralsjukhus, Folkhälsoförbundet och Kommunalförbundet för mentalvården.
Processen med utredningar för att hitta ett sätt att rationalisera den åländska sjukvården inleddes redan 1975.
Huvudsyftet var att få till stånd ett bättre samarbete mellan landskap och kommuner och även mellan mentalvården och den övriga vården.
ÅHS I en insändare i Ålandstidningen nyligen kritiserade läkare Michael von Beetzen det han upplever som en överstor administration av sjukvården på Åland.
Han anser att för stora medel satsas på chefstjänster och strukturella uppdelningar och att det kliniska arbetet med patienterna i gengäld blir lidande.
-Sedan ÅHS bildades har man skapat flera nya tjänster i stället för att rationalisera verksamheten som utlovat. Jag anser att man i stället borde fokusera på att få hit fler läkare och skapa bättre villkor för dessa, säger von Beetzen i en intervju.
Han hävdar att man inom ÅHS planerar att tillsätta fyra-fem nya chefer inom förvaltningen. Vidare säger han att allmänheten nekats insyn i planerandet genom att förvaltningen "dolt agendan" genom att kalla det planerade tillsättandet för "informella diskussioner".
Behövs fler läkare på Åland
Ett stort problem inom ÅHS i dag är, enligt von Beetzen, bristen på läkare. Bland annat saknas både en ordinarie öronläkare och en röntgenläkare.
Enligt Michael von Beetzen är dessutom betydande pensionsavgångar att vänta på flera avdelningar.
-Sedan har flera erfarna läkare inom primärvården slutat på grund av den höga arbetsbelastningen, säger han.
Både det finländska och det svenska läkarförbundet rekommenderar att det ska finnas en primärvårdsläkare per 1.700-1.900 invånare. På Åland går det hela 2.500 invånare på varje primärvårdsläkare.
von Beetzen hävdar att även den lägre grundlönen för läkare i Finland gör det svårt att locka nya läkare från Sverige till Åland.
-Grundlönen för en läkare på Åland ligger på strax över 4.000 euro i månaden, medan motsvarande lön i Sverige är drygt 5.800 euro, förklarar han.
I Finland är dock arbetsveckorna något kortare och semestern längre.
von Beetzen menar att det nu krävs nya metoder för att locka läkare till Åland:
-Det räcker inte med profilering och marknadsföring. Det krävs bättre arbetsvillkor så att fler nöjda läkare kan rekommendera kollegor att komma hit, säger han.
Kommunikationssvårigheter
Förutom bristen på läkare tycker Michael von Beetzen att ett stort problem inom ÅHS i dag är avståndet mellan chefer och andra arbetare.
- Avståndet känns både bildligt och bokstavligt stort, det är sällan de kommer ner och diskuterar någonting, säger han.
Enligt von Beetzen är det inte bara den stora arbetsbelastningen för läkare och sjuksköterskor som är problemet:
- Det jag saknar inom ÅHS i dag är framförallt "vi-känslan".
...men styrelseordföranden känner inte igen kritiken
Från ÅHS-ledningen känner man inte igen den problematik von Beetzen beskriver och dementerar uppgifterna om att fem nya chefer ska tillsättas.
- Jag vet inte varifrån von Beetzen fått de uppgifterna. Vi diskuterade visserligen saken informellt efter ett styrelsemöte, men något sådant är inte på gång så länge jag är ordförande.
Michael von Beetzen vidhåller vad han skrev i sin insändare:
- Man kan ju linda in det hur man vill, men redan första september tillsätts en ny tjänst, säger han.
16 basenheter
Bakgrunden till de diskuterade nya tjänsterna är att chefläkare Margareta Bondestam upplever att hon behöver hjälp i förvaltningen av de 16 basenheter som utgör ÅHS i dagsläget.
Bondestam säger att hon tror att det uppstått ett missförstånd angående "de nya tjänsterna" då hon fått projektmedel för att tillsätta en halvtidstjänst som blocksamordnare, det vill säga en person som koordinerar operationsverksamheten på sjukhuset.
- Så det handlar på intet sätt om en ny mellanchef. Det är en projektanställning på halvtid.
Hon tycker det är olyckligt att folk fått uppfattningen att ÅHS tillsätter nya mellanchefsposter:
- Vi försöker utveckla en modern organisationsstruktur.
Nu har Bondestam även begärt budgetmedel för en till blocksamordnartjänst för de övriga enheterna på halvtid.
Hon förklarar att den externa vården är den kostnadspost som ökar snabbast hos ÅHS och att just operationer utanför Åland är det allra dyraste.
- Därför är det viktigt att operationsutrustning och operationstider utnyttjas maximalt här på ön.
Bondestam håller med von Beetzen om att det råder brist på läkare.
- Det finns ett ökat behov inom både kliniskt arbete och administration, det gäller att väga behoven mot varandra.
Behöver åländsk sjukvård genast mer pengar?
- Hur man i slutändan prioriterar är en politisk fråga.
Brist på arbetskraft
Torbjörn Björkman säger att tillgången på kompetent arbetskraft varierar från år till år.
- Det går lite i vågor. Tidigare år har det varit bra men nu ska vi diskutera vår framtida rekryteringsstrategi under hösten.
Att läkarlönerna på Åland är betydligt lägre än de i Sverige är något som styrelsen är väl medveten om:
- Vi vet att vi ligger långt efter Sverige, men vi försöker följa det finländska kollektivavtalet så gott vi kan. Sedan finns det ju många andra faktorer man kan locka med, till exempel bostadsförmåner, säger Björkman.
Han framhåller de nya läkare man fått till Åland den senaste tiden:
- Senast fick vi ju en ny läkare till gynekologin, men att hitta kompetent arbetskraft är någonting man måste kämpa med hela tiden.
Primärvårdens ledande läkare Per-Arne Kling, som har det medicinska ansvaret, har annonserat att han vill bli av med befattningen som ledande läkare den 1 september. Därför har ÅHS-styrelsen anlitat en extern rekryteringsfirma för att hitta en lämplig kandidat. Arvodet till rekryteringsfirman är 20.000 euro.
- Vi bedömer tillsättandet av tjänsten vara så viktigt att det var lämpligt att anlita en rekryteringsfirma i det här fallet, säger Torbjörn Björkman.
Margareta Bondestam berättar att man för tillfället bedömer en kandidats lämplighet:
- Vi tittar för tillfället på en svensk person, men i fall det inte löser sig kommer jag att hitta en lösning med andra åländska läkare, säger Margareta Bondestam.
Känner till problematik
Torbjörn Björkman känner till att det finns klagomål inom ÅHS vad gäller kommunikationen mellan chefer och fotfolk:
- Stundtals har jag också fått den uppfattningen, men det är ju inget styrelsen direkt kan påverka. Man måste ta itu med det inom enheterna.
Men det är väl oroande för styrelsen?
- Absolut. Men som på alla andra ställen finns det enheter inom ÅHS där kommunikationen fungerar bra och enheter där det fungerar mindre bra.
Ålandstidningen