Akut läkarbrist inom primärvården kan göra det svårt att få tider på hälsocentralerna efter nyår. Orsaken är att två läkare slutar, samtidigt som rekryteringen av nya läkare går trögt. ÅHS försäkrar dock att alla patienter med akuta problem kommer att få vård.
VÅRD Orsaken till läkarbristen på hälsocentralerna är dels att två läkare slutar för att gå över till den privata sektorn efter nyår och dels att man inte kommer att få några nya AT-läkare förrän närmare sommaren. AT-läkarna kommer till ÅHS genom ett samarbete med Uppsala.
Måste ringa på morgonen
Vid läkarbrist blir det svårare att få tider på hälsocentralerna. Därför kommer det att införas ett system där man på morgonen bara kan boka tid samma dag.
- Om det inte finns någon tid under dagen så hänvisas man till kvällsjouren vid akuta problem. Om det inte är brådskande så får man ringa nästa dag på nytt, säger klinikchef Birgitta Hermans.
Per-Arne Kling arbetar som ledande läkare och lägger ner mycket tid på rekrytering. Ett visst hopp finns trots allt.
- Vi har två läkare på gång och vi hoppas på att de kan börja efter årsskiftet, men inget är säkert än. En läkare börjar i februari på halvtid och så finns det läkare som kommer in och gör kortare arbetsinsatser.
Kan bristen på läkare göra att ålänningar måste söka vård utanför Åland?
- Det tror jag inte blir nödvändigt, säger Per-Arne Kling.
Han tillägger att andra avdelningar än primärvården har brist på läkare. Att Åland saknar en öronläkare har till exempel lett till att patienter fått ta sig till fastlandet för att få vård.
Influensan försvårar
Influensan är dessutom något kan ställa till det ytterligare. Den har inte nått Åland än men är redan utspridd i stora delar av Finland. På ÅHS hoppas man på att få hjälp av arbetsgivarna genom att de inte kräver sjukintyg.
- De första fem dagarna kan sjukskötare skriva ut sjukintyg men efter det krävs läkarintyg, det kommer att belasta läkarna ännu mer, säger vikarierande avdelningssköterska Annika Signell.
Diskussioner pågår om hur sjukskötarna kan ta över vissa av läkarnas uppgifter. De har dessutom en viktig uppgift i att ta emot alla telefonsamtal och att avgöra vilka som behöver akut hjälp.
Lönen och hembygdsrätten
Varför är det så svårt att locka hit läkare?
- För det första får vi främst vända oss till Sverige, eftersom de måste kunna svenska. Sedan är även lönen en faktor, både i Sverige och på fastlandet tjänar läkare 10 till 20 procent mer än på Åland, säger Per-Arne Kling.
Han tar upp den återkommande frågan om hembygdsrätten.
- Det är något som kan skrämma bort inflyttare. Vi hade en läkare från Motala som var intresserad av att flytta hit, men han ägde flera hästar och det blev för problematiskt för honom att hitta ett boende.
Per-Arne Kling tycker att det finns svårigheter med att rekrytera och han är rätt så pessimistisk.
- Åland är en glesbygd vilket gör det svårare att locka hit folk. Men samtidigt finns det de som uppskattar den åländska naturen, och många läkare prioriterar inte lönen högst.

Ålandstidningen