Det finns bra förutsättningar att utveckla den åländska kunskapsekonomin, men landskapet lägger i stället sina krafter på primärnäringarna. Det skriver Åsub i en rapport.
EKONOMI Rapporten "Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts" är en sammanfattning av det nordiska forskningsprojektet Rekene. Projektets mål var att förstå kunskapsspridningens betydelse samt att utveckla rekommendationer för beslutsfattare.
Projektet innehåller även en åländsk fallstudie där man bland annat studerat "kunskapsdynamiken inom data och teknisk service". Man har speciellt riktat in sig på utvecklingen av interaktiva spel på internet.
Rapporten konstaterar att förutsättningarna för kunskapsintensiv tjänsteproduktion är ganska goda på Åland. De åländska aktörerna upplever inte ö-läget och Ålands litenhet som ett problem. Snarare har den begränsade hemmamarknaden stimulerat till export och till att söka kunskap i andra länder.
Rapporten beskriver kunskapsutbytet med områden utanför Åland som "intensivt och mångfacetterat".
Medan den kunskapsbaserade servicesektorn på Åland är stark har inte landskapets näringspolitik hängt med. Enligt rapporten är regeringen till viss del fast i ett gammalt tankesätt som mer fokuserar på att utjämna regionala skillnader än att skapa utveckling.
-När vi ser på de branscher som särskilt omnämns i landskapsregeringens handlingsprogram märks framförallt primärnäringarna och det sektorövergripande angreppssättet saknas, skriver man i rapporten.

Fredrik Rosenqvist