Stigande kostnader och extraordinära utgifter ledde till att landskapets ekonomi i fjol visar ett växande underskott, trots stigande skatteintäkter. Förlusten ökade från fyra till 17,2 miljoner euro. Större investeringar, högre kostnader för verksamheten och ökade överföringar till bland annat kommunerna innebar ett negativt kassaflöde. Landskapets kassa minskade under fjolåret från 79 till 33 miljoner.
– Vi har en verksamhet som skapar mycket service till ålänningarna och en förvaltning som hanterar många komplicerade ärenden, men det kostar för mycket. Vi måste få ekonomin i balans till 2030, då ska vi göra ett nollresultat. Vår bedömning är att kassan räcker det här året, men i början av 2026 är vi inte långt ifrån att behöva ta lån. Därför behöver utgifterna bli lägre och anpassas till intäkterna, säger Mats Perämaa.
För höga kostnader
I verksamhetsberättelsen för 2024 har LR utökat de nyckeltal som beskriver olika verksamheter och enheter inom landskapet. Nettokostnaden per ålänning ökade i fjol med 5,9 procent till 11.356 euro och landskapets självfinansieringsgrad. Förvaltningschef John Eriksson är inte nöjd med utvecklingen.
– Det är en för stor ökning med hänsyn till att inflationen var 2,7 procent och löneökningarna 1,9 procent. Intäkterna låg på samma nivå, men kostnaderna ökade totalt med 20 miljoner.
En nyhet är att LR i personalbokslutet nu redovisar hela landskapet inklusive Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).
– Antalet anställda minskade med sex personer, men ändringen av tjänstemannalagen har gjort att de tidsbundna anställningarna minskat med ett hundratal och de fasta ökat lika mycket.
Ett glädjeämne är att antalet sjukdagar minskat med två dagar per person till i genomsnitt 15 dagar.
Extra potter påverkar
Effekterna av övergången till ett nytt ekonomiskt system 2021 har ännu inte kunnat analyseras på grund av övergångstiden och olika extra avräkningar.
– Som helhet ser vi en bra utveckling. Skatteintäkterna har sedan 2020 ökat från 227 till 350 miljoner euro, men i fjol fick vi en slutreglering på 44,5 miljoner som följd av att staten intäktsförde ett outnyttjat anslag för att säkra elmarknaden. Samtidigt var skatteavräkningsbeloppet 22 miljoner lägre än 2023. Det har varit extra potter varje år, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om hur systemet fungerar, säger finanschef Conny Nyholm.
Han påpekar att likviditeten sjunkit delvis på grund av att man förverkligat fler budgeterade investeringar.
– Det är ofta fleråriga projekt och vi börjar nu nå ett optimalt läge där. För överföringarna är förverkligandegraden fortfarande allt för låg.
