Anton Nilsson fick förnyat förtroende som Ålands ministerråd i Bryssel. Beslutet fattades av förvaltningschef John Eriksson – som själv har sökt jobbet som förvaltningschef på nytt. Samtidigt är Anton Nilsson också en av sökandena till just den tjänsten.
Det fick en av de övriga sökandena till Brysseltjänsten, Simon Holmström, att reagera. I ett brev till landskapsregeringen (LR) pekar han ut möjliga brister i rekryteringsprocessen, och lyfter särskilt frågan om jäv.
– Det går inte att utesluta att förvaltningschefen, som själv söker om sitt jobb, kan ha haft ett egenintresse i att utnämna en annan stark kandidat till en annan tjänst – särskilt när den kandidaten också har sökt samma topposition. Anton Nilsson är, av allt att döma, mycket välmeriterad även för rollen som förvaltningschef, säger Holmström.
Faktarutans rubrik
Åland i Bryssel
• Ministerrådet jobbar i Bryssel vid Finlands ständiga representation vid EU och dennes främsta uppgift är att informera landskapsregeringen om arbetet vid EU:s institutioner, bevaka relevanta lagstiftningsförfaranden och arbeta för att säkerställa att åländska intressen tas till vara.
Han hänvisar till landskapets egen antikorruptionspolicy, som enligt honom ställer högre krav än lagen.
– Policyn säger att man ska avstå från beslut som kan väcka misstankar om partiskhet. Det handlar inte om hur den enskilde själv uppfattar sin opartiskhet, utan om hur det kan uppfattas utåt.
”Fel nivå”
Simon Holmström är även kritisk till att beslutet om tillsättningen fattades tjänstemannavägen, i stället för av LR.
– Det är en strategiskt viktig tjänst. Titeln ”ministerråd” signalerar att man företräder Åland på en hög nivå i Bryssel, då måste det också vara en person som åtnjuter politiskt förtroende. Får man inte det har tjänsten i praktiken degraderats, säger han.
Han menar att tjänsten tidigare alltid tillsatts genom enskild föredragning, alltså av en minister.
– Det sänder fel signaler både om tjänstens status och om den rekryterades mandat att företräda Åland i EU-frågor.
Har du fått något svar från LR?
– Inte mer än ett tack för synpunkterna. Men det här är inte något rättelseyrkande. Det är ett brev med rekommendationer.
Du har själv sökt jobbet. Finns det ingen risk att det här också handlar om besvikelse?
– Nej. Jag har ett jobb jag trivs väldigt bra med i Bryssel. Jag tycker Anton har gjort ett bra jobb och jag gratulerar honom till förnyat förtroende. Det här handlar om principer, inte om bitterhet.
Funderade du på att lyfta dina invändningar redan innan beslutet fattades?
– Jag blev chockad över att beslutet fattades så snabbt och av förvaltningschefen, vilket är en ny praxis. Jag hade ingen kontakt med någon minister före, det hade varit otillbörlig påverkan. Men det här är inte något jag skrivit i affekt, utan grundar sig i bedömning av de material jag fått ta del av.
Eriksson försvarar beslutet om Nilsson
Förvaltningschef John Eriksson avfärdar kritiken om jäv efter att ha förordat Anton Nilsson som ministerråd i Bryssel.
– En myndighet får inte väga in om en kandidat sökt andra jobb.
Hur resonerade du kring din egen roll i att fatta beslut om en tjänst där en av kandidaterna också konkurrerar med dig om jobbet som förvaltningschef?
– Det är utrikesministeriet som är arbetsgivare och fattar beslut om anställningen av ministerråd. Landskapsregeringens (LR) förordande har ingen rättsverkan. Vad gäller tjänsten som förvaltningschef kan jag inte påverka den processen. Ett beslut i ett annat ärende – som inte har rättsverkan eller påverkar det ärende där jag själv är sökande – kan varken betraktas som jäv eller opassande.
– En myndighet får inte väga in om en kandidat sökt andra jobb. Det är vare sig relevant eller tillåtet i en objektiv rekrytering. Att avstå från att fatta beslut när inget jäv föreligger skulle dessutom strida mot tjänsteplikten.
Anser du att det finns skäl att ifrågasätta din opartiskhet i det här beslutet?
– Nej. Jag följde rekryteringsgruppens förslag och bedömningspromemoria. Jag utgår ifrån att utrikesministeriet – som formellt fattar beslutet – också kommer att följa det.
Varför fattades beslutet som ett tjänstemannabeslut och inte av LR?
– Det är i linje med LR:s delegeringsbeslut. Man har valt att låta alla personalärenden hanteras som tjänstemannabeslut, för att minska ministerstyret enligt regeringsprogrammet.
Ser du i efterhand något behov av att låta en extern part granska beslutet?
– Utrikesministeriet är ju i praktiken en extern part. Om de anser att något i processen inte gått rätt till, kommer de inte att godta vårt förordande av Anton Nilsson som ministerråd.