Ålands framtids lagtingsledamot Anders Eriksson är mycket kritisk till det förslag till ny självstyrelselag som är under förhandling mellan Åland och Helsingfors. I lördagens Ålandstidning sade han att Åland borde dra sig ur förhandlingarna redan nu.

– Jag tycker att det är för tidigt att säga varken ja eller nej i det här skedet. Processen är inte slutförhandlad ännu och man har inte processat de remissvar som har kommit in. Ännu återstår arbete att ta förslaget vidare, säger Veronica Thörnroos.

Anders Eriksson kallar det ”struntpunkter”som finns kvar i förslaget jämfört med det slutbetänkande Halonen-kommittén kom med 2017. Förstår du den synen?

– Om man jämför med Halonen-kommittén kan man konstatera att det förslaget lades åt sidan, den vägen är inte framkomlig. Då valde man att dela upp totalrevisionen och börja med den ekonomiska delen. Nu tar vi det steget vidare och sedan får man ta ytterligare steg.

– Jag ser det här som en delrevision, det är inte det slutliga förslaget som kommer att stå sig i 100 år till. Men har vi kommit så långt kan man sedan ta nästa steg, och sedan ytterligare nästa.

Svår uppskattning

Det finns ”ett antal” frågor kvar att lösa, säger Veronica Thörnroos. Vissa har man förhandlat om länge, vissa har fått sin lösning sedan dess. Mer konkret vill hon inte vara.

Hur mycket förhandling återstår, enligt din bedömning?

– Det beror på, det är svårt att ge en uppskattning i veckor eller månader. När Ålandsministern Anna-Maja Henriksson (SFP) var här för några veckor sedan gav jag förslaget att när alla remissutlåtanden kommit in och processats delvis eller inte alls så bör vi tillsammans titta på den version som då är framtagen och jämföra våra positioner: Vad vi kan enas om, vad vi inte kan nå samsyn kring. Det är då vi kan bedöma om vi kommer att acceptera förslaget eller inte.

Kan det bli aktuellt att dra sig ur förhandlingarna i det här skedet?

– Nej, absolut inte. Det här har pågått i åtminstone tio år. Man har gjort framsteg, det har lagts åt sidan, man har gjort nya framsteg och det har lagts åt sidan. Nu ska vi ta det här så långt det går. Vi har inte kommit in i slutförhandlingarna ännu, så det är inte läge att kasta in handduken.

– Ålands framtid har redan för flera veckor sedan meddelat att man inte kommer att acceptera förslaget, så för dem är arbetet över.

En ny självstyrelselag måste godkännas med två tredjedelars majoritet, det vill säga 20 av 30 lagtingsledamöter. Förslaget står alltså inte och faller med Ålands framtid.

Skulle du vara nöjd med en sådan majoritet, att inte alla partier står bakom lagen?

– Ja, det skulle jag. En minoritet kan inte tala för en majoritet. Om majoriteten gör bedömningen att det här är bra för ålänningarna, då måste minoriteten acceptera det. Annars accepterar man inte de demokratiska grundprinciperna.

”Helt naturligt”

Något annat som Anders Eriksson är kritisk till är att frågan om ny självstyrelselag inte har engagerat samhället i stort. Men det är inte konstigt, tycker Veronica Thörnroos.

– Det är ofta så att när det kommer till de övergripande frågorna som sträcker sig över flera årtionden är det svårt att få allmänheten att intressera sig. Om jag ser till mig själv tänker jag att det är sakfrågorna som intresserar ålänningarna mer, det är helt naturligt. 

Som exempel nämner hon att få ha den närliggande skolan kvar, eller om en förälder ska få plats inom äldrevården.

– Jag tror inte att så många ålänningar funderar över hur självstyrelselagen eventuellt kommer att påverka deras verksamhet.

– Sedan är det förstås viktigt att förstå att vi har en självstyrelse och vilka möjligheter och begränsningar det ger. Vi kan ha ett annat regelverk än i resten av landet och att det finns en förståelse för det, det är det viktiga. Min uppfattning är att det är de invalda på landskapsnivå som bör sätta tid, kraft och möda på att arbeta med strukturerna som ger utvecklingsmöjligheter.