I svaret, som är underskrivet av lantråd Veronica Thörnroos (C) och finansminister Torbjörn Eliasson (C), skriver man att LR i sitt regeringsprogram betonar likhet inför lagen, rättssäkerhet och värnandet om nationalitetsskyddet. Jordförvärvsärenden regleras av flera lagar och tillämpad praxis, skriver man också. Man konstaterar även att det parlamentariska systemet i självstyrelsen inte innehåller några bestämmelser om regeringens förtroende för talmannen. Veronica Thörnroos, betyder det att ni avsäger er ansvar från att agera i frågan? – Det gör vi inte. I klämmen till spörsmålet frågar oppositionen om LR har förtroende för Bert Häggblom. Jag kan inte uttala mig om valet av talman. LR har inte den befogenheten. I en intervju i Ålandstidningen i går säger du att det inte är upp till dig att agera domare, hur motiverar du det? – Bert Häggblom är som alla lagtingsledamöter invald på grund av det han har gjort och det han vill göra. Han har ett starkt personligt stöd. Om de uppgifter som dykt upp i massmedia är juridiskt riktiga är upp till en domstol att bedöma. – När jag diskuterade frågan med Bert i december uttryckte jag att det inte är lämpligt att som talman föra juridiska processer mot landskapet. Han svarade då att han skulle avveckla alla sådana ärenden. Men nu har han ju inte avvecklat dem? – Han har sagt att han ska avveckla dem successivt och inte åta sig nya sådana ärenden. Bert Häggblom är ju inte ny i lagtinget, utan satt hela förra mandatperioden i lag- och kulturutskottet. Hur lämpligt är det att ha en sådan post och samtidigt driva processer mot landskapet? – Den frågan avböjer jag att svara på. Det är inte min uppgift att uttala mig om sådana moraliska frågeställningar. Vems uppgift är det då, om inte din i egenskap av lantråd? – I första hand är det Ålands folk som uttrycker sitt förtroende genom att rösta i val. Men Ålands folk har ju ingenting att säga till om vad gäller val av talman. – Nej, det har man inte. Det är lagtinget som tar ställning till om man anser att han är lämplig eller inte. Vad händer om lagtinget inte anser det? – Jag vill inte föregå den diskussionen. Historien har visat att ingenting tjänas på att inte ta saker steg för steg. Jag vill inte spekulera i det.
Debatteras i mars
Under plenumet meddelade talmannen Roger Nordlund (C) först att spörsmålet och svaret skulle tas upp för debatt under det extra insatta plenumet på fredag. – När talmanskonferensen sammanträdde i måndags visste vi inte att ett svar skulle komma så snabbt, förklarar han sitt enhälliga beslut. Det väckte kritik från oppositionen. Han ändrade sig senare och flyttade debatten till den 11 mars. – Det blir lite mer tid för de inblandade att förbereda sig och så blir debatten mer sammanhållen, eftersom spörsmål ofta blir bordlagda. Generellt ska spörsmål och svar behandlas i lagtinget så snabbt som möjligt. Roger Nordlund hänvisar till att lagtinget tar paus efter den här veckan och återupptas andra veckan i mars. – Det hade blivit två diskussioner annars, en nu som blir avbruten och sedan en ny om tre veckor. Jag har tänkt efter och inser att det kanske inte är det bästa.

Fredrika Fellman