Hösten har varit en intensiv tid för lantrådet Katrin Sjögren och hennes landskapsregering (LR). Besök av och hos Finlands regering, riksdag och myndigheter har avlöst varandra.
– Det är helt avgörande med goda kontakter till rikspolitikerna. Även om vi har självstyrelse finns det många frågor som vi inte kan besluta om själva, som självstyrelselagen, skattegränsen, utsläppsrätter och beredskap.
Självstyrelselagens revidering har man arbetat med i tio års tid, med väldigt små framsteg.
Hur ska man komma vidare?
– Jag har funderat mycket på det. Dels är det väldigt komplext, dels dyker det upp nya rättsområden som måste regleras, som digitalisering och beredskap. Det är också svårt att förhandla politiskt eftersom frågorna är så juridiska. Det är också svårt när rikspolitikerna inte är insatta. Nu har vi gått hela varvet med först Halonenkommittén med bara politiker. Det paketet sågades av ministerierna. Vi har försökt med tjänstemän, men det låser sig också. Det som behövs är tydliga politiska besked från LR och Finlands regering.
Prata ”politiska”
Funkar inte Ålands självstyrelse gentemot Finland längre?
– Visst funkar den. Vi löser akuta frågor, men vi behöver också långsiktig modernisering. Vi har hört om problemen med självstyrelselagen i förhållande till grundlagen och pratar juridik på väldigt hög nivå. Men vi måste prata ”politiska” så att folk förstår.
Revideringen av självstyrelselagen
• Självstyrelselagen reglerar Ålands självstyrelse.
• Den antogs av Finlands riksdag 1920.
• Senaste totalreviderade självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993, och utarbetades före EU-inträdet.
• Arbetet med den nuvarande revideringen har pågått i tio år, utan att Åland och Finland kunnat enas.
• Det nya ekonomiska systemet, som godkändes år 2020, blev en delrevision för att komma ett steg vidare.
Med det menar hon konkreta exempel på när det inte fungerar.
Tre åländska lagar där Åland har egen behörighet har fastnat i lagstiftningskontrollen de senaste åren. Först lagen om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalen. I grundlagen står att rösträttsåldern är 18 år, men kommunerna är åländsk behörighet.
När man ville sänka promillegränsen i trafiklagstiftningen till 0,2 och införa en ordningsbot för 0,2–0,49 blev det också stopp, eftersom alla finländska medborgare ska behandlas lika när det gäller straff. Även den nya näringslivslagen fick stopp på grund av krav på svenska språket.
– Hela Ålands grund vilar på det svenska språket, det är fundamentet i själva självstyrelsen.
Katrin Sjögren förutspår också problem med Ålands planer på reglering av hemundervisningen, där utbildning är åländsk behörighet.
– Vi har hemskolare i mycket större utsträckning än i Finland. Var går gränserna mot grundlagen?
Lösningen finns i politiken
Det är politiker som stiftar lagarna och Katrin Sjögren tror att det är i politiken man hittar lösningar.
– Men det finns en annan aspekt. I takt med att samhällsklimatet och debatten hårdnar måste demokratin vara trög för att samhällsinstitutionerna ska vara starka. Det ska inte gå att kasta dem över ända. Åland är inte förskonat från populism där man ger enkla lösningar på svåra komplexa problem. Hur mycket populism tål en liten självstyrelse med 30 lagtingsledamöter?
Har debatten ändrats?
– Den har varit hård under många år. Media har en viktig roll genom att granska förslag som kommer från LR och kommunerna. Men man behöver också granska vad som föreslås av oppositionen och då talar jag överlag, inte bara den här LR och oppositionen.
