Under våren har närmare 40 remissinstanser bjudits in att lämna synpunkter på landskapsregeringens (LR) förslag till kommunreformslag. Ålandstidningen har i ett flertal artiklar berättat att de allra flesta kommuner har varit – i varierande grad – negativt inställda till reformen. I fredags gick remisstiden ut och totalt har över 30 svar inkommit till LR.Generellt kan konstateras att de övriga respondenterna överlag är mer positivt inställda till kommunreformen. Flera organisationer tycker till exempel att det blir enklare att förhålla sig till färre kommuner, och att det blir enklare för större kommuner att ge likvärdig och mer kvalitativ service.I lagtingets frågestund på måndagseftermiddagen frågade Harry Jansson (C) hur lantrådet Katrin Sjögren och LR ställer sig till remisserna, inte minst de juridiska invändningar mot lagtexten som inkommit.
Ingen lätt lagLantrådet svarade att det kommer ske förändringar i lagförslaget. Till Ålandstidningen utvecklar Katrin Sjögren sitt svar.– Det finns vissa saker som vi ska ändra eller förtydliga, det har vi sagt hela tiden. Det är ingen lätt lagstiftning det här. Dels på grund av ärendets natur,  men också lagtextmässigt och lagkontroll.Kommunerna är överlag negativas, de övriga generellt positiva – hur gör ni en tolkning av remissvaren?– Det är helt naturligt att det är så och jag förstår att med den bakgrundskunskapen och uppdrag som organisationerna har är det naturligt att man inte har åsikter om exakt hur man ritar om kommunkartan och tidtabeller.Harry Jansson menade i lagtinget att organisationerna var särintressen, men det skriver inte lantrådet under på.– Jag tycker inte det är särintressen. ÅHS till exempel ser stora skillnader mellan kommunerna. Det är ganska anmärkningsvärt hur det i debatten har varit mycket fokus på hur vi gör och hur vi går tillväga och allt det här. Jag tolkar det på det viset att man ser vidden av en kommunreform och vikten av att det genomförs, sedan kanske man struntar i om Eckerö och Hammarland ska höra till norra eller södra.
Försvarar tuff tidtabellDen tidtabell LR satt upp har kritiserats för att vara för tuff, även av politiker i regeringsblocket. Men Katrin Sjögren menar att snabbheten också har en fördel.– Det finns en idé med att ha en snabb tidtabell, att man inte ska pinas och plågas. Under 10, 12, 15 år har det varit klart att man måste göra en förändring. Jag tror på att det ska gå ganska snabbt. Sedan ska vi komma ihåg att det inte handlar om att göra som i Finland där man gör om allt, här ritar vi om kartan och har kommunen som en enhet.Skärgårdskommunerna, men också flera andra remissinstanser pekar på den enda skärgårdskommunen som ett svårt projekt utan en utbyggd skärgårdstrafik. Kommer ni att gå tillbaka till två skärgårdskommuner?– Vi är fullständigt medvetna om att det finns ett utökat trafikbehov i skärgårdskommunerna. Vårt förslag är en kommun. Men det här arbetet måste också skärgårdskommunerna och skärgårdsborna vara delaktiga i och förklara: vad behöver vi?Katrin Sjögren lyfter också fram nya sätt att mötas, hon kallar det virtuella kommuner, men inser också problematiken.– Vårt förslag är en skärgårdskommun, men det är klart att när det gäller samtliga utredningar ska vi se vad de kommer fram till. Vad det finns för farhågor och frågetecken. Så styvnackade är vi inte, det är inte Nordkorea.
Ingen kan sägaDen knepigaste delen i en stor reform som kommunreformen är till syvende og sidst själva lagtexten. LR är övertygade om att lagen kommer att hålla i lagkontrollen, men flera remissinstanser, och oppositionen, menar att den riskerar att falla på grund av att den bryter mot grundlagens texter om det kommunala självbestämmandet.– Vi motiverar och funderar efter konstens alla regler. Men det där kan ingen säga förrän det går igenom kontrollen via Ålandsdelegationen, presidenten och eventuellt Högsta domstolen. Vi anser att vi motiverar och skriver lagen så att den ska gå igenom.Trots de många svaren och den bitvis hårda kritiken räknar LR med att kunna lämna sitt lagförslag till lagtinget innan parlamentet tar semester den 8 juni. Det skulle innebära att den kan vara i kraft under vårvintern 2019, förutsatt att den godkänns.

Jonas Bladh