Året har varit fyllt av dramatik för politiker och tjänstemän i landskapsborgen.
Ålandstidningen satte sig ned för en lång sommarintervju med lantrådet, Viveka Eriksson.
Men ansvaret för problemen ligger, enligt lantrådet, delvis på massmedia.
- Ni fokuserar på problemen i stället för att titta på allt bra som görs, menar hon.
I FOKUS Att Viveka Eriksson skulle bli politiker stod klart tidigt.
-Jag är uppvuxen i en miljö med många politiker i släkten. Det som verkligen gjorde att jag engagerade mig var att det var få kvinnor i politiken. Redan när jag bodde i Stockholm på 70-talet såg jag det här med kvinnors och mäns lika rättigheter, och hur viktigt att kvinnor är med att påverkar. I landstinget 1991 var det till exempel fyra kvinnor av 30 möjliga.
Utanför Finlands representation i Bryssel vajar bara den finländska flaggan. Den åländska vajar bara vid särskilda tillfällen. Hur har du arbetat med den frågan?
- Den har tagits upp i lite olika sammanhang med olika representanter. Med medarbetare till utrikesministern bland andra. Jag har pratat med Ålandsministern och statsministern. Men det gick prestige i det där tror jag. Utrikesministern satte ned foten och sade nej utan att ha tänkt efter särskilt mycket. Men det är en politisk fråga.
- Det handlar till stor del om lobbyingarbete, framförallt mot Helsingfors. Man pratar dels med ministrar, dels med deras politiska medarbetare och tjänstemän. Jag tror att det är så man når framsteg; genom att hålla en god kontakt. Vi har besökt våra motsvarande kollegor i Finlands regering och jag har varit med på en förstavisit.
Nu låter du som en diplomat.
- Man kommer inte ifrån det. För att nå framgång ska man ha kanalerna klara, och man ska få människor att lyssna på en. Jag har hela tiden en vision om vad jag vill ha gjort, och då måste man jobba för det.
Men rent konkret, vad säger du när du pratar med utrikesministern om flaggfrågan?
-Då påminner jag om självstyrelsen och om vår flagga och om att representationen också är Ålands.
Och vad svarade han?
- Jag vet inte om jag precis har pratat med Stubb om det där. Jag har pratat med andra i hans närhet.
Jaha?
- När ett ärende är under bearbetning kan man inte svara på allting i detalj. När ärendet är färdigbearbetat så finns det fortfarande en viss mängd diplomati i mitt arbete. Det går inte alltid via massmedia om man säger så.
Det är kris hos polisen. I ditt "förslag till landskapsregering jämte handlingsprogram" när du tillträdde var en av punkterna att tillsätta en polisstyrelse. Hur gick det med det?
- Det är på gång. Det finns ett klart uppdrag till polisledningen. Men vi löser inte problemen genom att tillsätta en styrelse. Det har med den interna organisationen att göra. Där har man tagit hjälp utifrån, med olika konsulter som man har anlitat när det gäller själva organisationsmodellen. När det gäller förhållandet mellan LR och polisen finns det vissa oklarheter; vad polisenhetens roll är och polischefens roll är. Jag har suttit i ett antal möten med dem för att se till att man kommer vidare med de här frågorna.
- En sak som man efterfrågar är föreskrifter. Man har en jättestor myndighet som servar polismyndigheten i Finland med att ta fram föreskrifter. Det ligger på polisenheten här på Åland. Förhållandet på polisen är jätteproblematiskt. Det har vuxit fram under flera år. Vi har fått frågor som vi har fått ärva.
- Polisstyrelsen löser inga problem. Polisdelegationen har inga muskler. Det är mer en diskussionsmöjlighet. Det är ett sätt för kommunerna att få ta del av vad som händer. Vi har ändå tagit rollen av att vara väldigt aktiva.
- På en polismyndighet kan man inte ha en politiskt tillsatt styrelse. Man har olika modeller i Finland och Sverige och vi tittar på om vi kan hitta ett mellanting.
En finländsk politiker förutspår att svenskan är död i Finland år 2030, och vill avskaffa svenskundervisningen. Vad händer om det blir så, alldeles oavsett lagar och goda föresatser?
- Det är en bra fråga. Det är en oroande utveckling. Vi har pratat om språkfrågan med Reinfeldt när han var här, men det hjälper ju inte. De kan inte gå in och ändra på det faktum att det svenska språket viker undan i Finland. När allt färre kan svenska på ministerierna blir det färre texter översatta till svenska. Men än så länge är svenskan ett grundlagsskyddat språk, och det får vi luta oss mot. För vår del har vi självstyrelselagen där Finland har åtagit sig att trygga det svenska språket. Det är något som vi får fortsätta att hävda.
- Vi kräver översättningar när vi kommer och vi kräver tolkar. Alltid när jag hörs i ett utskott finns det tolkar med.
-Man måste ha som utgångspunkt att självstyrelsen är stark i vårt system. Vi kommer inte att bli finskspråkiga - oberoende av hur språket utvecklas i Finland. Så länge man har Åland med inom landets gränser så är det vår rättighet. Men det är definitivt ett problem, för det gör allting väldigt tungarbetat.
Kan självständighet vara ett alternativ?
- Åland skulle vara för litet och för sårbart. Man måste titta på strukturer och relationer till omvärlden. Bara att upprätthålla alla direktiv inom EU är en enorm apparat där det läggs otroligt mycket arbetstimmar på att följa upp lagstiftning och direktiv. Där tar vi hjälp av Finlands implementeringar.
Så självständighet kan aldrig vara ett alternativ?
-Jag ser det inte som ett alternativ.
När du var på besök i Klaipeda, jag var ju själv med, måste du och dina regeringskollegor ha sett att det var en överbyggnad på Skarven. Varför reagerade du inte då?
- Det visste väl alla att det hade tillförts en överbyggnad, men det var ju inte någon som fattat ett beslut om det. Det skulle vara en flakfärja som skulle gå fram och tillbaka och inte behöva svänga så mycket, byggd för korta pass. Man visste ju att överbyggnaden tillkommit i något skede. Ingen tänkte på vad det innebar för färjans prestanda. Det var så många saker som följde av det där.
Den blev ju fin.
-O ja.
Och dyr.
- Den skulle nog platsa på en längre rutt i framtiden. Nu ska det bli en kortruttsutbyggnad. Man måste bygga bort färjpassen där de inte behövs. Vi kommer inte att orka bära det ekonomiskt om vi inte får ned kostnaderna, och enda sättet är att investera bort driftskostnaderna.
Men Skarven alltså, är bygget korrekt skött tycker du?
- Det här är en fråga som vi fick i famnen. Vi har försökt reda ut det efter bästa förmåga. Vi har fortfarande inte sett slutet. Därför var det viktigt att man lyfte upp det på bordet.
Under året har vi skrivit om Skarven, om tjärasfalt som dumpats i Lemlandsskogarna, om skärgårdsuppror över färjeindragningar, om avdelningar på ÅHS som slås igen i brist på läkare, om hemligstämplade polisanmälningar, en polismyndighet som skakas av interna stridigheter, om ... ja, varför händer det så mycket konstiga grejer i landskapsregeringen hela tiden?
- Nej men snälla. För det första. Du räknar upp några problem som har funnit med sedan tidigare och den här regeringen har vinnlagt sig om att reda ut det här. Det gäller för Skarven, asfalten, polisen. Det finns problem och då måste man reda ut det.
- Sedan väljer massmedia att fokusera mycket på problemen. Du skulle ju kunna fokusera på allt som är positivt som händer som är väldigt framåtsyftande och som är gott för väljarna. Ta sjukvården. Det finns problem med ortopedin, men tänk vilken fantastisk sjukvård vi har. Det är som förvaltningschefen sade, en humla som inte borde kunna flyga. Men man producerar otroligt god service och vård för ålänningarna. Men ni problemfokuserar gärna. Det ingår i massmedias dramaturgi. Men för politiken handlar det om att hela tiden ta ett steg vidare.
Nu nämnde du massmedia igen. Är det tidningarnas fel att det händer konstiga saker?
- Nej, det är klart att massmedia ska rapportera om dem. Det handlar för oss att ta hand om frågor och reda ut dem. Mycket av det här är saker som vi har fått i knät och som vi nu arbetar på att lösa.
Du pratar gärna om att ni har fått ärva problem från tidigare regeringar, men det kan väl nästa regering säga om er tid också. Någon måste väl ta ansvar?
-Ja, om du fokuserar på problemen, men fokusera istället på allt bra som har genomförts under de här tre åren.
Du är, som regeringschef, ofta osynlig när något händer. Du är också väldigt mån om att avsluta informationsträffar väldigt snabbt, och du är svår att få att få tag på när något händer som kräver en kommentar från lantrådet, och när du svarar är du ofta väldigt vag. Hur ser du på ledarrollen?
-Jag går inte in och kommenterar ministrarnas områden. Det är klart att det är trafikministern som uttalar sig i frågor som rör trafiken. Det gäller för alla ministrar. I mer allmänna frågor, och när det går över flera ministrars bord så är det naturligt att jag är delaktig. Jag försöker vara med på pressinformationstillfällen hos alla ministrar och bidra med kommentarer.
- Och vag? Som politiker försöker man se större sammanhang. När jag blir tillfrågad, som nu, tänker jag genast i större sammanhang. Det är så jag fungerar. Det är det här lite liberala arbetssättet, allting är inte svart eller vitt. Jag vet att jag har fått det här omdömet att jag är vag, men jag ser att det finns väldigt mycket nyanser i alla frågor.
Och ledarrollen? I andra länder, Sverige till exempel, ser man ofta statsministern prata konkret om framtiden och åtminstone bildligt peka med hela handen. Du är ganska osynlig.
- Vi har ett lite annat system här. Det är väl det som också är ett problem. Det har att göra med att vi har ministeransvar på ett annat sätt här. Det betyder att gränsdragningen mellan politiker och tjänstemän är oskarp.
-Där kan jag vara så där tydlig: Det är INTE bra. Därför har vi i vårt strategiska forum tittat på det här med rollerna, och bättre tydliggöra delegeringsbeslut. Det gör att man blir väldigt mycket av verkställare också. Sedan förs debatten på ett annat sätt här. Massmedia är alltid inne i vad som händer precis just nu. Det är verkställigheten man granskar. Politikerna ska ange riktningen, sedan måste tjänstemännen ha mandat att genomdriva besluten.
Efter besparingskraven på skärgårdstrafiken, vad har du för budskap till alla som bor och verkar i skärgården?
- Nu ska kortruttsbygget gå vidare. Det har pratats om det i många år. Man bygger bort färjpass där det går - inga parallella linjer. Därför måste vi lägga investeringspengar och politisk kraft på att faktiskt genomföra planerna. Där måste man få ihop majoritet och opposition. Vi ska staka upp riktlinjerna, men vi måste börja lägga pengar på det för att komma vidare. Gör vi inte det kommer vi inte att kunna upprätthålla trafiken på det här sättet.
Så budskapet?
- Mitt budskap är att det som utgör skattebasen i kommunerna måste särskilt värnas. Det handlar om pendlare, företagare och turism. Det är lite olika vad näringsbasen är. Föglö är jätteberoende av sina pendlare och fisketransporter. För Kökar handlar det turismen och så vidare.
När jag har tittat igenom tidningar både i Sverige och Finland i jakt på artiklar om Åland är det två saker som förekommer ofta: Havsvidden och golf. Samtidigt minskar stugbokningarna och hotellnätterna blir färre. Stugbyarna har också fått kritik för dålig standard på boendet. Håller Åland på att byta inriktning som turistmål?
- Det behövs en kvalitetsförstärkning. Det är en brist. Där behöver entreprenörer satsa för att hålla standarden på boendet. Vi ger också en del stöd till en del stugbyar. Vi kommer också fortsättningsvis att ha medelklassfamiljeturister och måste tillgodose deras behov. Men det vi siktar på med golfbanor, havsvidden och Alandica, det är kulturturism och evenemang. Det är ett annat fokus på de som lämnar lite mer pengar till Åland. Vi vet att konferensturism och golfspelare spenderar mycket pengar.
Ni hemligstämplade Skarven-rapporten av oklar anledning. Hur ser du på medborgarnas rätt att få ta del av ofärgad information?
- Det var inte så att man hemligstämplade rapporten. Det var så att när den fördes över till polisutredning så hade förvaltningschefen en diskussion med den polisman som skulle utreda det. Från mitt håll hade jag den önskan att man så fort som möjligt skulle ge rapporten offentlighet. Det är min syn på hela vår förvaltning, att vi ska ge största möjliga öppenhet.
Så det var en enskild polisman som beslutade att en annan myndighets handling skulle hemligstämplas?
- Vi har en gammal lagstiftning angående handlingars offentlighet. Vi ska se över den. Vi ska inte hålla på saker som inte behöver hållas på. Det är rimligt att tjänstemännen följer de lagar och regler som finns. Den politiska rollen är att se till att regelverket är moderniserat.
Men prövades det beslutet av någon jurist?
- Polisen gick igenom regelverket. Förvaltningschefen är rättschef och jurist. Han har det yttersta ansvaret. Varför tycker du att det är så märkligt?
Men vänta nu. Om jag skickar en handling till polisen så får de hemligstämpla sin kopia bäst de vill. Min kopia gör jag ju vad jag vill med. Varför hemligstämplade ni rapporten?
- Det finns olika tolkningar, och vår rättschef har gjort den här tolkningen. Jag har ingen anledning att ifrågasätta den. Polisens del i det här sågs som en del av beredningen av ärendet. Och eftersom beredningen alltså inte var helt klar valde man den här vägen.

Ålandstidningen