Varför kan inte mellanformen mellan yrkesskolan och lyceet få vara kvar? Varför måste alla stöpas i samma form?
Det undrar Lotta Nordberg och Monica Dolke, lärare på samhälleliga och sociala utbildningsprogrammet, SoS, vid yrkesskolan.
UTBILDNING SoS i nuvarande form försvinner hösten 2011 då den nya gymnasielagen ska träda i kraft. I stället ska SoS antingen ge en yrkesinriktad examen, till exempel ungdomsledare, eller bli en inriktning i Ålands lyceum.
- Utbildningen ska utvecklas och ge lite mera. Vi vill att de studerande ska få mer i handen efter tre års studier, säger landskapets utbildningschef Rainer Juslin.
Förslaget till ny gymnasielag är nu ute på remiss. Vilket av de två alternativen det blir för SoS kan han inte svara på i dag.
- Vi vill ha respons på det under remissen.
Kämpar för överlevnad
Vid SoS har man dock inte gett upp kampen för att få finnas kvar med den egna profilen, studieförberedande men med yrkesprofil. Lärarlaget talar i en lång insändare i lördagens tidning för sin sak, ivrigt uppbackade av pensionerade yrkesrektorn Sture Skogberg i onsdagens tidning.
- Det känns tungt nu, rent ut sagt för jäkligt, säger Lotta Nordberg, programansvarig vid SoS, när Ålandstidningen hälsar på.
Praktik, söker kunskap
Vad är det då SoS erbjuder som skiljer utbildningen från lyceet?
Jo, de studerande är ute på praktik, de får en direkt koppling till samhälle och verklighet genom bland annat studiebesök, de har mer samarbete och mer grupparbete.
- Och mer eget arbete, de söker egen kunskap och får inte allt serverat. Dessutom gör vi delvis våra egna läromedel, säger Monica Dolke, lärare i samhällskunskap.
Alla hjärndelar
- Vi använder alla delar av hjärnan. Vi får vara både praktiska och kreativa. Här får man utveckla sin sociala kompetens, säger Johanna Åberg, tredje årets SoS-studerande.
- Tycker du om människor trivs du bättre här, säger Pontus Danielsson, studerande vid SoS 3.
Efter exmen i vår ska han jobba ett år men sedan börja studera till högstadie- eller gymnasielärare, troligen i Gävle.
- Lyceet hade inte varit min grej, säger Jannicka Bergman vid SoS 1.
Inget flum
Att det skulle vara fråga om någon flum-utbildning avvisas bestämt.
- Våra elever lär sig att hitta kunskapen men också att kritiskt granska och att lösa uppgifter, säger Magnus Melander, lärare i svenska och engelska.
Peter Åkerholm, lärare i idrott och hälsa, konstaterar att arbetsbördan för de studerande vid SoS absolut inte är mindre än för lyceets studerande.
- Och vi lär oss skriva uppsats bättre än de gör i lyceet, hävdar Pontus Danielsson.
Slutarbetet är heller inget som görs på en kafferast. Kravet är 20 sidor med källhänvisningar.
- Samma nivå som vid flera högskolor i Sverige, säger Monica Dolke.
Många ämnen
Vid SoS läser man socialkunskap, samhällskunskap, juridik, svenska, engelska, matematik, psykologi och historia. I svenska och engelska är läroböckerna desamma som i lyceet.
- Vi har samma kärnämnen som övriga yrkesprogram men har lagt till extra studieveckor i de studieförberedande ämnena, säger Lotta Nordberg.
SoS är en mycket populär utbildning. Många studerar vidare och blir till exempel lärare, socionomer, poliser, jurister, kuratorer eller sjukskötare.
Hellre yrkesexamen
Yrkesskolan har i sitt remissvar om den nya lagen sagt att man hellre synar alternativet med yrkesexamen närmare än blir en inriktning i lyceet. De tre eleverna håller med.
- Hellre en yrkesexamen från SoS än studentexamen från lyceet, säger de.
Men det finns risker med båda alternativen. I den nya läroplan som SoS tillämpar har utbildningen mer en yrkesprofil än tidigare men en bred profil anpassad till det åländska samhället.
- Går beslutsfattarna nu in för att göra SoS till en snävare yrkesutbildning försvinner bredden. Och ska vi in under lyceet blir det deras pedagogik som gäller, påpekar Magnus Melander.
Tänker fyrkantigt
Monica Dolke undrar varför landskapets politiker och tjänstemän tänker så fyrkantigt.
- Varför antingen yrkesexamen eller studentexamen? En stor del av våra studerande pluggar vidare och har inte haft svårt att slutföra sina högskolestudier. Så varför kan inte hybriden mellan yrkesskolan och lyceet få finnas kvar? Varför måste alla stöpas i samma form?
Kniven mot strupen
Lärarna är kritiska till att beslutsfattarna inte satt sig in i hur de jobbar.
- Vi vill ha en konstruktiv dialog men det känns som om vi har kniven mot strupen.
De understryker att de inte kritiserar lyceet men talar för SoS som ett gott alternativ.
Det gör också andra. Den tidigare eleven Victor Erikslund, som studerar till polis, har startat en grupp på Facebook. Budskapet är: Bevara SoS i nuvarande form.

Kerstin Österman