I ett av skolans klassrum är väggarna dekorerade med målningar. En av dem är en tolkning av det kända konstverket ”Friheten på barrikaderna”, där en kvinna triumferande höjer trikoloren under den franska julirevolutionen.

– Man ska känna historiens vingslag här, säger Cecilia Högback.

Och det gör man. Men skolan lägger också stor vikt vid att analysera nutiden. Många unga har ett starkt intresse för samhällsfrågor, och sedan president Donald Trump tillträdde förra veckan har diskussionerna i Jonas Ekbloms klassrum blivit märkbart fler. Frågor som ”Vad händer nu?” och ”Hur påverkar det oss?” är vanliga, liksom ”Gjorde Elon Musk verkligen en Hitler-referens?”

– Ju äldre de studerande blir, desto mer intresserade blir de av att diskutera vad olika händelser beror på och vad de kan få för följder, säger Cecilia Högback.

Många unga tar i dag del av nyheter enbart genom sociala medier. Därför arbetar skolan ämnesövergripande med att lära ut källkritik och -tillit (se faktarutan). Lärarna rekommenderar även olika nyhetsappar, -tidningar och -poddar. Jonas Ekblom visar minst en gång i veckan Yle:s nyhetssammanfattning under lektionerna.

– Det är inte många studerande som konsumerar nyhetsmedia. Kanske en handfull i en klass läser lokalmedia och någon enstaka läser Hufvudstadsbladet. Bara ett fåtal ser på Rapport eller Aktuellt, säger han.

Att ge en mer nyanserad världsbild än den svartvita som ofta präglar flödet i sociala medier är något alla lärare vid skolan prioriterar högt. Diskussionens vågor får gärna gå höga, och lärarna vill skapa ett samtalsklimat där även den som inte tycker som majoriteten ska våga uttrycka sig. Bara för att ta den amerikanska politiken som exempel finns i skolan både de som stöder Trump och de som ser honom som ett hot mot demokratin.

– Man måste acceptera att man tycker olika. Det är i mötet mellan två fundamentalt olika åsikter – genom att vi lyssnar och försöker förstå – som en ökad förståelse och tolerans förhoppningsvis föds, säger Cecilia Högback.

Balansgång

I lärarrollen strävar de efter att vara objektiva, oavsett vilka politiska åsikter som förs fram. Det kan vara en utmaning och ibland får de bita sig i tungan. Det finns tillfällen då de tar ställning, men då är de också noga med att motivera sitt ställningstagande.

– Är det något som strider mot våra demokratiska grundprinciper måste jag få uttala mig, säger Cecilia Högback.

Hon kallar sig och sina kolleger för ”demokratifostrare”.

– Vi vill att de unga ska få kunskap nog att kunna ta ställning – att de inte ska bli sådana som bara ropar högt utan att egentligen ha koll.

– Målet i läroplanerna, både den för grundskolan och gymnasiet, är att fostra demokratiska samhällsmedborgare som både vågar och vill ta ansvar. Det är vårt mål, säger Jonas Ekblom.