Ålands lyceum stod klart för användning år 1903. Sedan dess har huset byggts till i olika omgångar och skolan har moderniserats vartefter omvärlden har tagit nya kliv in i en mer digital värld.

– Det här huset byggdes för att vara en skola för högre utbildning, eftersom det vid den tiden saknades på Åland. Namnet ”Ålands lyceum” kom år 1924 så vi har firat 100-årsjubileum med det namnet i år, säger skolans rektor Marcus Koskinen-Hagman.

Vartefter skolmaterialet förnyats har vinden blivit ett förråd för gammalt skolmaterial. I dag är det en drömplats för den nostalgiska som vill få en inblick i hur läromaterialet såg ut decennier tillbaka. Cecilia Högback, lärare i historia och samhällslärare, är Ålandstidningens guide för dagen och den som låser upp dörren till vinden.

– Det har renoverats här i omgångar, och det mesta har flyttats om. Men det är gammalt undervisningsmaterial som fått leva kvar här uppe, säger Cecilia Högback.

Vad som ska hända med allt material vet ingen.

– Det finns ingen plan för vad som kommer hända med det, men det finns ju ett historiskt värde i att ha det kvar, fortsätter hon.

Allt det gamla studiematerialet väcker dock ofta de studerandes intresse.

– Ibland frågar eleverna om att få komma upp och titta, och då tar vi oss en titt. Även lärare brukar plocka vackra bilder att ha på väggarna i sina klassrum, säger Cecilia Högback.

Mycket skickat till museer

Fastighetsskötare Guy Lindblom är ofta uppe på vinden i arbetsrelaterade ärenden, och den som kan alla vinklar och vrår allra bäst.

– För 20 år sedan tömdes vinden på massor med bråte. Hela tio flak fylldes. Ålands museum tog en del och skolmuseet på Vårdö likaså, men mycket slängdes också. Så det har varit mycket, mycket mer saker här än vad det är i dag, säger han.

Längs vindens golv slingrar sig gedigna murade kanaler kors och tvärs. Guy Lindblom berättar att det är gamla murade ventilationskanaler, och i dag pågår ett omfattande arbete med att modernisera ventilationssystemet. Det är även väl tydligt var de olika utbyggnaderna gjorts.

– Takfoten är original från 1903. Flygarna på östra och västra sidan kom sedan i mitten på 1930-talet, säger Guy Lindblom.

Klockvaktarens uppgift

Varje vecka besöker fastighetsskötaren klockrummet uppe på vinden för att vrida upp klockan. Detta krävs för att den ska fungera och visa rätt tid. Även semestertider ser han till att klockan är i gång.

– Den har fungerat sedan år 1903 och fungerar än i dag. Jag rätt säker på att det här är det enda huset på Åland med en sådan här klocka, säger han.

Att vrida upp klockan tar inte lång tid och kräver heller inte mycket krafter, men dedikationen till att återkommande göra detta veckovis kräver hängivenhet. Men Guy Lindblom tycker bara det är ett roligt uppdrag.

– Den kommer inte stanna under min tid här, säger han och ler.