I Kyrkby högstadieskola tycker Marie Norrgrann, lärare i svenska och engelska, och Mikael Virta, lärare i historia, samhällskunskap och religion, att skolorna ska öppna om det inte finns någon grundlagsmässig orsak att ha dem stängda längre.
– Det var ju meningen att de skulle öppna. Men det är lite förvirrande vad de menar med att de ska öppnas gradvis, vad det innebär och hur det blir i praktiken, säger Mikael Virta.
Marie Norrgrann säger att det känns skönt att skolan ska öppna igen.
– Jag har fått signalen från många elever att de längtar tillbaka till skolan.
Bråttom med direktiv
De tycker båda att det hade varit lättare att följa restriktionerna om den successiva skolöppningen skulle innebära att några årskurser åt gången får komma tillbaka. 
– Nu öppnar hela grundskolan och på samma gång ska vi ha små grupper, två meter mellan människor, grupperna ska inte blandas, lärarna ska inte träffas, vi ska inte äta i matsalen. Vi har 20 klasser och en massa ämnen där grupperna blandas, så tanken att klasserna inte träffas är fullständigt omöjlig, säger Mikael Virta.
– Det går inte heller att dela in för- och eftermiddagsundervisning när man är beroende av skolskjutsar, säger Marie Norrgrann.
Hon betonar att tidsramen på två veckor tills skolan ska öppna inte är problemet, utan att det snarare handlar om att de behöver tydliga direktiv.
– Vet man vad man ska göra behöver man inte så lång startsträcka.
I dag måndag har skolans ledningsgrupp möte och de hoppas att direktiven blivit klara tills dess.
– På måndag morgon måste distriktet ha klara riktlinjer för hur vi ska göra. Då räcker två veckor jättebra, säger Mikael Virta.
Ingen poäng att inte öppna
I finländsk media har lärarröster lyft fram att det inte är någon poäng att öppna skolorna igen med bara några veckor kvar till sommarlovet och att det inte skulle vara avgörande för undervisningen. Det håller Marie Norrgrann och Mikael Virta inte med om.
– Det är ingen poäng i att inte ha skolan öppen om det inte har med smittspridning att göra längre. Tanken har ju varit att öppna igen om det går. Sedan tror jag att den sociala biten är jätteviktig, att eleverna får träffas. Det ser olika ut i olika hem och möjligheten att stämma av hur de mår är jättevärdefull, säger Marie Norrgrann.
Hon har inte heller hört någon annan lärare i skolan vara negativ till att den ska öppna.
Inte bra för alla
Distansundervisningen har fungerat bra under omständigheterna, är båda överens om.
– Det skedde ”pang bom”, och det tog någon vecka innan de flesta bitarna satt på plats, men från första stund var jag förvånad över hur bra det har gått. Och för vissa elever har det här varit bättre, säger Mikael Virta.
Marie Norrgrann betonar att det är skillnad på den generella uppfattningen av situationen och hur det har fungerat på individnivå.
– Det kan ha varit jättebesvärligt och det kan ha varit bättre än vanligt och det kan ha varit ungefär lika. Det måste vi följa upp när vi börjar igen. Men det här är ju en nödlösning och med tanke på det har det funkat över förväntan, säger hon och fortsätter:
– Det man oroar sig för är vad som inte har kommit till vår kännedom. Vad har hänt bakom skärmen som vi inte känner till?
De är ändå överens om att det inte är så här de vill jobba i fortsättningen. 
– Alla positiva saker är sådant som har kommit trots att situationen har varit jobbig. Men man har lärt sig nya sätt att jobba efter hand, säger Marie Norrgrann.
Mikael Virta säger att han genom distansundervisningen sett saker som skolan kan bli bättre på, till exempel vad gäller kommunikation och hur skoluppgifterna kan läggas upp om en elev blir långvarigt sjuk.

Fredrika Fellman