Liberalerna är mycket kritiska till landskapsregeringens (LR) fjärde tilläggsbudget. Partiets lagtingsgrupp hade önskat att man gått från akuta insatser mot coronakrisen, till ett mer långsiktigt arbete för att lyfta den åländska tillväxten och minska arbetslösheten.
Man får intrycket att ni och LR ser på situationen på skilda sätt: att LR anser att Åland fortfarande är i ett akut läge medan ni ser det som mer långsiktiga krisbekämpande åtgärder?
– Det är precis så, och det är kanske det svåra i kråksången. Du måste både tänka på den här hösten och tre, fyra, fem år framåt, säger Katrin Sjögren. 
Tveksam till lån
Hennes parti ställer sig tveksamt till att godkänna begäran om en fullmakt för ett lån på upp till 60 miljoner euro. LR menar att detta är nödvändigt då landskapets kassa kommer vara på minus vid årsskiftet och ytterligare pengar behövs för nya satsningar.
– Det ställer vi oss mycket tveksamma till. Vi kan ha förståelse om likviditeten inte är i skick. Landskapet behöver ungefär 20 miljoner för att betala löner och få allt att rulla. Men ska man då ge sitt stöd till ett lån om 60 miljoner utan att LR har egna förslag på effektiviseringar, egna förslag på reformer som långsiktigt kan spara pengar? LR har redan skrotat kortrutten och man vill skrota kommunreformen.
Liberalerna önskar att landskapsregeringen skulle lägga fram förslag på genomgripande strukturella reformer. 
– Man måste komma med ett reformpaket och en åtgärdsplan om hur man tänker betala tillbaka lånet.
Innebär det här att ni tänker ta frågan om lån som ”gisslan”?
– De har ju sina 20 mandat, och oppositionen är liten. Men inte är vi så tjuriga att vi lämnar landskapet så att man inte kan betala löner. Men vi vill ha en åtgärdsplan, vi vill veta om nivån är korrekt. 60 miljoner är ganska mycket, säger Katrin Sjögren.
– 2.000 euro per person för att täcka fram till mars, så vad händer nästa år? frågar John Holmberg.
Paradgren att vänta
Finansminister Torbjörn Eliasson (C) duckade flera frågor om vad som kommer att hända med den åländska ekonomin och hänvisade till den kommande årsbudgeten som presenteras i månadsskiftet oktober/november.
Det är osäkert hur ekonomin kommer se ut nästa år. Är det inte rimligt att vänta till den stora budgeten innan man tar i med storsläggan?
– Är det något som varit LR:s paradgren är det att vänta. Det har sagts att det ska väntas till tilläggsbudget tre, budget fyra. Nu säger de att man vill vänta till stora budgeten. Alla de åtgärder vi föreslår borde genomföras direkt, med eller utan pandemin. Det här borde Åland har gått igenom för länge sedan, säger John Holmberg.
Liberalerna upprepar också sitt krav på att näringsrätt och jordförvärvsregler ska ändras för att locka till nya etableringar av företag.
– Det är intressant att i princip hela det åländska näringslivet har efterlyst en moderniserad näringsrätt och jordförvärvsrätt. Det torde inte råda några delade meningar om att det finns ett behov av det, säger John Holmberg och fortsätter:
– Vi är bra på att marknadsföra Åland för turister och som boendeort, vi borde bli bra på att marknadsföra Åland som en plats att etablera företag på.
Efterlyser transparens
Den liberala lagtingsgruppen efterlyser också såväl samarbete mellan regeringsblock och opposition som transparens i LR:s arbete. Hittills menar man att LR inte delat med sig av uppgifter om hur de åtgärder man genomfört under våren och sommaren fallit ut. Inte heller menar Liberalerna att landskapsregeringen lever som man lär när lån nu ska upptas.
– Landskapsregeringens likviditetslån byggde på att företagen verkligen skulle rannsaka sig själva och lyfta på alla stenar. Har landskapsregeringen gjort det arbetet? Inte ett dyft! säger John Holmberg.
Hur skuldsatt tror ni att landskapet kommer vara den dag krisen vänder?
– Åland kommer att ha en statsskuld som är tresiffrig innan det vänder, säger John Holmberg.

Jonas Bladh