Automatiserat beslutsfattande innebär att myndighetsbeslut tas av datorer. Syftet är att göra beslutsprocessen mer effektiv, mindre kostsam och mer rättssäker.
I Sverige har myndigheter redan använt sig av automatiserat beslutsfattande ett tag, och i Finland har Justitieministeriet tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett lagförslag i frågan.
Ingrid Zetterman, som är ordförande för den liberala lagtingsgruppen, är den enda som undertecknat motionen. Orsaken är att gruppen försöker träffas så lite som möjligt, säger hon. I motionen skriver partiet att automatiserat beslutsfattande skulle uppfylla landskapsregeringens (LR) båda målsättningar om inbesparande åtgärder och stärkt digitalisering.
– Vi är inne i en period nu där det naturligtvis måste göras inbesparingar på många håll i all offentlig förvaltning. Det här är en fråga där erfarenheter visar att man höjer kvalitén på besluten i många frågor, men inte alls påverkar människors vardag, säger Ingrid Zetterman.
Liberalerna har flera gånger tidigare lyft frågan om LR:s digitala transformering, och Ingrid Zetterman säger att motionen vore en viktig del i det.
– Det handlar om att låta människor inom förvaltningen göra kvalificerade arbetsuppgifter. Vi har kompetent personal som fattar beslut som inte kräver så höga kvalifikationer.
”Fördelarna överväger”
I rapporter där man har utvärderat automatiserat beslutsfattande på andra ställen visar på både styrkor och svagheter.
– Vår uppfattning är ändå att fördelarna överväger nackdelarna. Man skulle börja med de förvaltningsområden som har de enklaste beslutsprocesserna, säger Ingrid Zetterman.
