När Therese Fagerlund var tio år och skulle slå kullerbyttor på gymnastiken blev hon plötsligt yr. Yrseln gav inte med sig utan blev värre.
– Jag kräktes och kunde till slut inte lyfta huvudet.
Det konstaterades att Therese Fagerlund led av aggressiv ms. Året var då 2004 och Therese gick i fjärde klass.
– Jag mådde jättedåligt, jag var trött, värmekänslig och fick svåra skov då jag varken kunde äta eller dricka. 
Therese missade massor i skolan under tre års tid. Men till slut kom hennes räddning, hon skulle genomgå en blodstamcellstransplantation.
– Efter den mådde jag jättebra. Jag var som vilken människa som helst. 
Blev sjuk igen
Men två år senare kom nästa bakslag. På natten tilll julafton 2009 fick Therese plötsligt många anfall av deja-vu. Hon klev upp från sängen men började se stjärnor och plötsligt började hon skaka. Therese hade fått sitt första epileptiska anfall. Hon hann få ytterligare ett anfall i hissen upp till akuten innan hon fick medicin. Resten av julafton spenderades på sjukhuset. 
Hennes epilepsi är svårbehandlad då hon har många attacker av deja-vu. Men sedan några år tillbaka medicineras Therese med fungerande mediciner. Mediciner som inte har varit några problem att få ersättning för i Sverige. Men i december 2014 flyttade Therese och hennes familj till Åland och nu behandlas hon här. Men här säger FPA stopp. Hennes begäran om ersättning har fått avslag med motiveringen att läkarutlåtandet inte är tillräckligt utförligt. 
– Jag blev så himla arg när jag fick beskedet. Jag tycker att de kunde ha pratat med mig eller med min läkare innan beslutet. 
Om Therese inte får sin medicin kommer hon tillslut att få anfall igen. 
– Jag kommer inte att kunna jobba och kommer behöva åka till sjukhuset. 
Kostnaden för medicinen det gäller är inte speciellt hög, men Therese Fagerlund har för tillfället inte något arbete och därför är varje extra kostnad en börda. 
– Det är jobbigt bara att få beslutet. Det är jobbigt när de nekar och man måste bråka. 
 
 
Neurologen Jan Fagius: Jag blev mycket upprörd
Therese Fagerlunds läkare Jan Fagius blev mycket förvånad när han fick beskedet om att FPA nekar Therese ersättning.
– Ja, jag blev mycket förvånad och därför så upprörd.
 
Jan Fagius är överläkare och docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, och sedan 1996 neurologkonsult på ÅHS. 
– Jag reagerar prompt när något är olustigt. Jag tycker att FPA måste berätta offentligt varför de behandlar en patient på det här sättet. 
Enligt FPA framkommer inte tillräckligt mycket information i läkarutlåtandet som inkommit, och man skriver att utredningarna i anslutning till läkarutlåtandet inte visar mer information.
– Jag vill då veta vilka utredningar FPA menar? Har FPA gjort någon utredning?
– De har inte bett mig att komplettera ärendet. Naturligtvis förstår jag att de har regelverk att följa. Men att de inte bemödar sig att kontakta mig utan passivt sitter tillbakalutade gör mig upprörd.
Går att rätta till
Hillevi Smeds är chef för FPA Åland, hon kan inte kommentera det direkta ärendet. Men säger:
– Vi begär ibland av kunden komplettering, men i grunden ska första ansökan vara komplett och det finns instruktioner för läkarna hur de ska fylla i.
– Det går ju att rätta till det här, om man inom besvärstiden lämnar in kompletterande uppgifter. Vi kan också begära tilläggsutredning och journalkompletteringar. 
Men är det här inte bara ett fall där byråkratin är viktigare än att faktiskt hjälpa?
– Vi gör 800 sådana här beslut om året. Det är förstås beklagligt och vi kanska ska vara bättre i vårt arbete. Men det är sällan vi får kritik. De flesta ärenden sköts jättebra.  
Elektroniskt system
Hillevi Smeds berättar också att FPA just nu arbetar för att ansökningarna ska kunna skötas elektroniskt.
– Då skulle vi mera kunna rådgöra med läkarna hur de ska fylla i.
Jan Fagius har nu skickat brev till Sverige för att komplettera det läkarintyg som han tidigare skickat in och som alltså underkändes.
– Men det skulle de ha hört av sig till mig och sagt till om, nu drabbar det bara patienten.

Petra Dahlgren