– Det är underligt att komma med ett påstående i en debatt utan att ha varit i kontakt med mig, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström. Han syftar på Harry Janssons (C) uttalande i lagtingets budgetdebatt om att Mats Löfström inte markerat mot bristen på åländsk delaktighet i arbetet med den nya beredskapslagen.
– Jag har jobbat väldigt aktivt med det, och dessutom diskuterat med landskapsregeringen (LR). Även om lagtinget är en annan institution borde de ha kontakt, säger Mats Löfström och fortsätter:
– Om du frågar JM kan de intyga att det markerats väldigt tydligt. Jag har lyft det för två år sedan, och på varje möte efter det. Jag har haft ett skriftligt spörsmål och diskuterat med statsministern, hans kansli och andra ministrar.
Halvvägs
Sedan arbetet med att förnya beredskapslagen inleddes för två år sedan har tonläget och markeringarna blivit kraftigare från hans sida, säger Mats Löfström.
– Arbetet har kommit halvvägs och nu måste det börja hända saker.
Han känner att JM hittills inte tagit den åländska aspekten på tillräckligt stort allvar. Problemet ligger i olika synsätt hos politiker och tjänstemän.
– Vi behöver öka det politiska trycket.
Men vari ligger bristen?
– Det är en relevant fråga. Det är en brist på respekt för systemet.
Mats Löfströms och grundlagsutskottets linje är enhällig; det är viktigt att Åland involveras.
– Utskottet sade redan för 15 år sedan att det behövs en överenskommelseförordning med Åland. Under pandemin upprepades det, och igen senast för någon vecka sedan, när vi behandlade regeringens årsberättelse.
Inget av det man sade när arbetet med lagen inleddes har förverkligats, Åland är varken med i arbetsgrupper eller kommittéer.
– Men JM skyller lite på Åland, att man kom in med namn på deltagare sent. Men det är formalia och helt irrelevant. Det känns som att det gått prestige i det, vilket känns olustigt.
Är det dags för utskottet att visa vem som bestämmer?
– Utskottet har sagt till många gånger, utan att något hänt.
