Stefan Löfven avgick som Sveriges statsminister i början av november förra året efter nära sju år på posten. Och han medger att när det internationella läget blir så intensivt som det är nu kliar det i kroppen att få påverka händelserna.
– Jag tror att alla som är engagerade vill göra något. Jag får hitta en annan roll helt enkelt.
Det har han gjort genom att engagera sig i organisationer som arbetar för fred och mänskliga rättigheter. Sedan tidigare är han engagerad i Olof Palmes international Center och till sommaren tillträder han som ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Under onsdagen besökte han Åland för att delta i Fredsinstitutets Kastelholmssamtal.
– Det har varit mycket intressant. Jag tycker att det är viktigt att man kontinuerligt för den här typen av samtal.
Har de här samtalen någon betydelse i det stora hela?
– Det har jättestor betydelse. Det handlar inte bara om gigantiska politiska samtal, utan det här skulle jag säga är egentligen än viktigare. Att människor som är verksamma lokalt och regionalt är inne i den här diskussionen.
Målat fast sig i ett hörn
Årets samtal blev mer aktuellt än planerat i och med Rysslands invasion av Ukraina. Stefan Löfven har efter sina år som statsminister mött många av de toppolitiker som nu tar besluten.
Hur fungerar presidenter som Joe Biden och Vladimir Putin i den här situationen?
– Trycket är olika eftersom Biden lever i en demokrati och Putin i något annat. Biden ska dessutom undvika det värsta scenariot, det är därför de säger nej till militärt engagemang inne i Ukraina för då blir det ett tredje världskrig. Det är en svår balansgång för väst, säger Stefan Löfven.
– Tyvärr verkar Putin ha målat fast sig själv i sitt eget narrativ om det här Storryssland och att de är hotade och så vidare.
Under samtalen handlade en hel del av diskussionen om hur man ska gå vidare den dag kriget är över, och också om hur man kan bygga förtroende mellan kärnvapennationer för att åstadkomma en nedrustning.
Hur ska man kunna bygga ett sådant förtroende gentemot den ryska ledningen efter de senaste månaderna?
– Den frågan är helt relevant. Vad går det att göra för avtal i framtiden när man å ena sidan under januari och halva februari säger att ”vi har inga planer på en invasion”, och sedan hittar på ett nytt begrepp, ”en teknisk militär operation”. Men alla ser att det är en invasion, det är krig och människor dör.
Manar till eftertanke
Stefan Löfven säger att det i stället handlar om att tillsammans med Ryssland hitta en annan säkerhet än kärnvapen för landet. Men vad återstår att se, säger han. Han har också följt debatten om Natomedlemskap som ivrigt diskuteras både på Åland, i Finland och i Sverige. Själv manar han till lugn i debatten.
– För det första gör de politiska företrädarna i båda länderna rätt. Man måste se att vi har en ny säkerhetspolitiskt situation och man måste titta på båda argumenten. I Sverige säger man att ”vi måste gå med nu”. Men hotet om ett militärt angrepp har inte ökat i Sverige.
Han säger att Sveriges och Finlands neutralitet minskade osäkerheten i norra Europa under kalla kriget.
– Om det tjänade oss då, tycker jag inte att man bara kan tänka bort det nu, säger Löfven.
Vissa framhåller att det är att böja sig för Ryssland?
– Nej. Min poäng är att Sverige har haft den här linjen och varit utanför krig i 213 år. Vi har valt den linjen för att vi vill inte öka spänningen här. Och vi håller i samma argument. Det beror inte på vad Ryssland säger, utan vad vi vill, säger Stefan Löfven.