Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) meddelar att landskapsregeringen ämnar göra små justeringar i patientavgifterna vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS.

En arbetsgrupp som sedan den 15 mars jobbat med att se över avgifterna och öka självfinansieringsgraden för ÅHS patienter har nyligen avlagt sin rapport, som förespråkar att högkostnadsskyddet för vissa patientgrupper kunde höjas.

Att öka ÅHS självfinansieringsgrad var en del av regeringsprogrammet, men landskapsregeringen beslutar att man nu i stället för de föreslagna förändringarna enbart gör smärre ingrepp. Anledningen är den osäkra ekonomiska situationen, skriver man i pressmeddelandet.

Inget läge för höjningar

Högkostnadsskyddet är en nivå satt som tak för vad man som patient själv måste betala för vård vid ÅHS.

I dag finns fyra grupper med olika nivåer av högkostnadsskydd. För barn och unga under 20 ligger summan på 100 euro, för låginkomsttagare med en årlig beskattningsbar inkomst under 14.000 euro på 125 euro, för personer över 75 år samt sjuk- och invalidpensionärer 250 euro och för övriga 475 euro.

– Det som arbetsgruppen föreslår är i princip att vi skulle hålla ett lägre kostnadstak för låginkomsttagare, som skulle ligga på 130 euro, medan alla andra grupper skulle få ett tak på 480 euro. Men det skulle kunna innebära att till exempel pensionärer med en beskattningsbar inkomst över 16.000 euro skulle kunna få sina avgifter i princip dubblade, och det känns det inte som att det är läge för så som den ekonomiska situationen ser ut just nu. Det är inte rätt, och jag som ansvarig minister kan inte göra det, säger Annette Holmberg-Jansson.

Hon säger att det ändå kan bli aktuellt att se på en ökning i framtiden.

– Det kan hända att vi behöver göra andra ändringar senare, för att öka självfinansieringen är något vi har strävat efter och som behövs. Och då har vi den här rapporten som underlag, säger hon.

Vård för närståendevårdare

En av få justeringar som kommer att är att man inför en kostnad på tio euro för avtalade telefonmöten med läkare som inte rör förlossnings- eller psykiatriska ärenden, och dessa förblir kostnadsfria.

Den stora förändringen enligt Annette Holmberg-Jansson är att man ska börja erbjuda vård och undersökningar avgiftsfritt till närståendevårdare som har avtal med kommuner.

– Landskapsregeringen har velat erbjuda stöd till närståendevårdarna från början, och nu ska både medicinska undersökningar och hälsotjänster som främjar deras hälsa och välmående bli kostnadsfria, säger hon.

Hon tror att de beslut man nu tar kring ÅHS inte gör någon märkbar skillnad varken upp eller ner i budgeten.

– Det blir nog i princip plus minus noll, säger hon.

Arbetsgruppen tittade i övrigt på vad det skulle kosta att helt ta bort patientavgifterna. För ÅHS skulle det innebära ett inkomstbortfall på dryga tre miljoner euro per år, men också beräknade inbesparingar på runt 856.000 euro om man räknar med personalkostnaderna som uppstår i samband med administrationen. Man bedömer dock att den personal som arbetar med detta också har andra arbetsuppgifter, så att det inte skulle leda till några inbesparingar på rak arm om man tog bort avgiftsarbetet.

Mellan 5 och 5,5 miljoner euro går i regel till sjukkostnadsavdrag på skatten varje år, vilket resulterar i kring 947.000 euro i skattebortfall för kommunerna, men hur mycket av detta som utgörs av patientavgifter har varit svårt att uppskatta.

Arbetsgruppen har valt att inte föreslå att patientavgifterna slopas, och landskapsregeringen tar inte heller någon ställning till den delen av rapporten.