Den ekonomiska situationen i många åländska kommuner är utmanande. Under den tid det tar att få den aviserade kriskommunlagen på plats vill landskapsregeringen (LR) därför öppna för ett tillfälligt likviditetsstöd. Det här stödet ska kunna beviljas kommuner som har så stora ekonomiska problem att de inte längre kan garantera den lagstadgade servicen till invånarna.
En liknande lag om likviditetsstöd tillämpades åren 2021 och 2022. Den stora skillnaden i det nya lagförslaget är att det nu understryks att kommunerna i första hand förutsätts ta lån för att behålla sin likviditet.
– Det är kommunerna själva som har ansvar för att ge sina invånare den lagstadgade servicen, och likviditet kan fås via lån. Likviditetsstödet ska komma i fråga först när alla möjligheter att finansiera servicen har uttömts, säger finansminister Mats Perämaa (Lib).
Behövs riktlinjer
Lagförslaget har varit ute på remiss och i fredags gick den ursprungliga svarstiden ut.
Flera röda trådar syns i kommunernas svar. Framför allt riktas kritik just mot att kommunerna i första hand förutsätts låna pengar – förslaget är anmärkningsvärt anser till exempel Sunds kommunstyrelse.
Jomalas styrelse ser en risk att en kommun som lånat pengar inte kan betala tillbaka dem. Slås kommunen – frivilligt eller med stöd i kommande lagstiftning – ihop med andra hamnar ju den nytilltänkta kommunen på att betala skulderna, resonerar man.
Även Vårdöstyrelsen är inne på räntefria eller förmånliga lån från LR i sitt svar. Men framför allt efterlyser Vårdö tydligare riktlinjer kring dessa lån.
– Vi anser inte att det är en vettig lösning att belåna sig hur mycket som helst när kommunerna överlag redan är ganska belånade, säger styrelsens ordförande Fanny Sjögren-Grunér.
Ska övervägas
Mats Perämaa har ännu inte hunnit ta del av kommunernas synpunkter, men har nåtts av signaler kring att det finns en oro kring var skuldbördan slutligen kan hamna.
– Om man från kommunalt håll kan peka på saker som kan försvåra att kommuner går samman tänker åtminstone jag för min del fundera ordentligt på de argumenten.
Flera kommuner lyfter också nackdelar med att lagen endast föreslås gälla till slutet av 2026. Om den nya kriskommunlagen inte är klar då finns nämligen ingen laglig grund för LR att gå in och stöda en kommun ekonomiskt.
Men Mats Perämaa säger att avsikten är att det inte ska uppstå ett sådant tidsglapp, utan att lagarna alltså ska överlappa varandra.
– Det finns en tydlig och realistisk plan, vi anser att det här är gångbart.
Majoriteten av kommunerna har hunnit lämna in sina remissvar (se artikeln här bredvid). På begäran från Sottunga har svarstiden förlängts till på fredag.
När lagförslaget är klart förs det till lagtinget.
Det tycker kommunerna
Brändö: Inget att invända mot själva förslaget, men ser en risk att sänkta landskapsandelar används som verktyg för att tvinga in kommuner i en kommunindelningsutredning.
Eckerö: Lagförslaget borde inte begränsas tidsmässigt. Är emot att kommunerna förutsätts att i första hand ta lån för att lösa likviditetsbristen.
Finström: Inga invändningar.
Geta: Inga invändningar.
Hammarland: Lagen ska inte vara tidsbegränsad. Den kan i stället upphävas när en kriskommunlag träder i kraft.
Jomala: Likviditetsstödet ska inte beviljas som bidrag utan som räntefria lån. Lånet avskrivs av LR vid en eventuell framtida kommunsamgång.
Kumlinge: Vill att lånekravet mildras.
Lemland: Ser en risk med att lagen är tidsbegränsad eftersom det kan uppstå ett vakuum innan kriskommunlagen är på plats.
Lumparland: Kritik mot kravet på att kommuner först ska lösa krisen med hjälp av lån. Lagen borde vara tydligare gällande kriterierna som ligger till grund för vem som beviljas likviditetsstöd.
Saltvik: Lagförslaget ska inte begränsas tidsmässigt, kommunen förespråkar att lagen i stället upphävs när ny lagstiftning klubbas.
Sund: Vill att formuleringen tas bort kring att kommuner i första hand ska låna pengar.
Vårdö: Anser att krav på upptagande av lån antingen bör strykas eller specificeras.
Ålands kommunförbund: Kriskommuner ska inte i första hand ta lån för att rädda sin likviditet eftersom de då ökar sin skuldbörda. Stödet borde inte knytas till att lagtinget beviljar anslag i budgeten.
