Arbetet med att få den nya självstyrelselagen på plats i tid till Ålands 100-årsjubileum 2022 pågår för fullt, men kvar finns ännu ett par stora frågor som inte fått sin lösning. Trots täta kontakter, åtskilliga utlåtanden och höranden i riksdagens utskott och att mer än ett år gått sedan Ålandskommittén lämnade sitt slutbetänkande återstår en hel del arbete.
Regeringen Sipiläs stora vård- och landskapsreform är en av orsakerna till det låsta läget. LR och regeringen i Helsingfors har inte hittat en samsyn kring hur Ålands framtida finansiering – avräkningsgrunden för klumpsumman och skattegottgörelsen – ska se ut i det nya skattesystem som skapas i Finland och med reformen.
Ingen lag?
I går antog LR ett nytt utlåtande över vård- och landskapsreformen, denna gång över just delen som handlar om den åländska finansieringen. I utlåtandet är tonen markant mycket tuffare än det varit i brevväxlingen mellan Åland och Helsingfors de senaste månaderna. LR går till och med så långt att ifrågasätta om en ny självstyrelselag alls kommer att bli av.
LR skriver bland annat: ”Ålandskommitténs arbete var att betrakta som en politisk överenskommelse varför avvikelser från denna är bekymmersamma. Dessutom kan konstateras att de avvikelser som gjorts i så gott som samtliga fall varit till Ålands nackdel. Mot denna bakgrund, samt då överenskommelse om självstyrelsens grundfinansiering i det nya självstyrelsesystemet inte ännu kunnat nås, kan man inte i detta skede utgå ifrån att en reviderad självstyrelselag kan åstadkommas.”
För Ålandstidningen utvecklar lantrådet Katrin Sjögren det skärpta tonläget.
– Tiden är på väg att rinna ut, och det är de mycket väl medvetna om också på rikssidan. Det är orsaken till den hårdare tonen, eller tydligheten, i vårt utlåtande.
Mindre positiv
Lantrådet själv har allt eftersom månaderna gått, men problemen i förhandlingarna bestått, blivit påtagligt mindre förhoppningsfull om att den nya självstyrelselagen faktiskt ska kunna antas av den sittande riksdagen före valet i vår. Fortfarande har hon förhoppningen, men för att komma vidare menar hon att regeringen på den finska sidan måste ta initiativet från ministeriernas tjänstemän och ta lagen i mål.
– Det går att lösa, men rikspolitikerna måste peka med hela handen.
Motståndet i ministerierna gäller dels den så kallade resudialprincipen, där Åland ensidigt kan besluta att överta vissa lagstiftningsområden, dels om finansieringen och den övergångsfas som uppstår innan vård- och landskapsreformen träder i kraft.
– Vi har jobbat mycket och hårt med finansieringsmodeller och övergångsregler. Men det handlar ju om att komma överens, säger Katrin Sjögren.
Jubileet sekundärt
På hemmaplan har LR haft täta möten med lagtingspartiernas företrädare i självstyrelsepolitiska nämnden. En av frågorna som diskuterats är om man ska invänta en ny regering i Helsingfors, vilket skulle omöjliggöra att den nya lagen är klar till självstyrelsens 100-årsjubileum.
– Men det är sekundärt. Det viktiga är att det blir en bra och flexibel lag.
Tidtabellen är som sagt ytterst stram. Om de båda regeringarna lyckas komma överens ska lagen, som är omfattande, granskas av grundlagsutskottet i riksdagen. Först därefter blir det behandling i riksdagen. Och inte ens att lagen når dit är en garant för att den blir verklighet.
– När den förra självstyrelselagen antogs gjordes det en hel del ändringar i riksdagsbehandlingen. Jag tror inte att den här lagen klarar av så många fler kompromisser från åländsk sida, säger Katrin Sjögren.
Liten majoritet
Ett annan stort förbehåll är att det fortfarande är högst osäkert om vård- och landskapsreformen klarar sig genom riksdagen. Regeringen Sipilä har bara några få rösters majoritet i frågan, och omröstningen sker förmodligen först i november.
– Faller lagen så faller förmodligen regeringen och det blir en expeditionsministär fram till valet. Då faller också självstyrelselagen, säger lantrådet.
Frågan är nu vad det skärpta tonläget från LR kommer innebära för de fortsatta förhandlingarna. För ett år sedan bröt förhandlingarna ihop efter en hetsig ordväxling mellan LR och regeringen i Helsingfors. Så tufft är inte tonläget nu, men Katrin Sjögren vill se att problemen löses upp.
– Vi har täta kontakter med Helsingfors, framför allt med Ålandsminister Anne Berner. Hon vill också komma i mål, men vi måste få ett besked. Tiden håller på att rinna ut.
Tagit kraft
Arbetet med självstyrelselagen har tagit mycket kraft från landskapsregeringen, som samtidigt driver en omfattande reformagenda på hemmaplan. Katrin Sjögren berättar att hon önskade av Ålandskommittén att den skulle förhandla fram en så färdig lag att det inte skulle finnas mycket kvar att förhandla om. Men kommittén valde att inte ta med vård- och landskapsreformen alls i sitt slutbetänkande, vilket gör att knäckfrågan om Ålands finansiering ännu finns kvar att lösa.
– Jag hade aldrig drömma om hur mycket arbete vård- och landskapsreformen inneburit för vår förvaltning, säger Katrin Sjögren.
Jonas Bladh