Den Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) har genom ett så kallat samråd inlett arbetet med att begränsa användningen av blyhagel i vatten- och våtmarksområden. 
Vid jakt är det ofrånkomligt att en del av blyhaglen hamnar i naturen. Eftersom bly är en ganska ”stabil” metall är det inget större problem att haglen hamnar på marken. Men vid jakt i våtmark, där haglen sjunker till bottnen, kan vissa fåglar äta av haglen i misstag. Fåglarna har muskelmage och haglen kan malas sönder när de blandas med småsten. Blyet tas därefter upp i fågelns kropp. 
– På Åland gäller det framför allt sjöfågeljakten, säger Robin Juslin. 
Landskapsregeringen (LR) lämnade i måndags in sina synpunkter till myndigheten. Man skriver att man stöder intentionen gällande en reglering men att det i dag råder en del oklarheter kring de alternativa hagelmaterialens giftighet. 
Förespråkar stålhagel
Det alternativ som LR listar som det säkraste ur giftighetssynpunkt är stålhagel. Prismässigt ligger stålhaglen i nivå med blyet. 
– Så ammunitionen behöver inte bli dyrare, konstaterar Robin Juslin.
 Däremot finns andra problem förenade med materialets hårdhet och densitet. Stål är lättare och hårdare än bly så det krävs att jägaren väljer en patron med högre utgångshastighet och går upp två nummer i hagelstorlek. Det finns också en ökad risk för skador på vapnet och LR understryker att bara moderna, stålhagelgodkända vapen bör användas. 
Robin Juslin nämner även vismuthagel, som har liknande egenskaper som bly och som kan användas i alla hagelvapen, men som är dyrare än stålhagel. Även om vismut verkar vara ett säkrare alternativ än bly sett till giftigheten finns det fortfarande en del frågetecken på den punkten.
LR konstaterar vidare att det är oklart hur giftiga kopparhagel, som blivit allt mer tillgängliga på den europeiska marknaden, är när ickedödande skott bäddas in i vävnaden. Det noteras också att zink i dag inte är godkänt som ett giftfritt alternativ i USA. 
Lista med godkända
Den åländska officiella inställningen är alltså ett stöd för en begränsning av blyhagel men att användningen av alternativa hagelmaterial samtidigt måste regleras.
– I USA finns en lista på godkända alternativ, det kunde vara en lösning även här, säger Robin Juslin. 
Redan i dag är användandet av blyhagel reglerat i Sverige och Finland. Även på Åland har en begränsning diskuterats. 
– Men vi har inget regelverk för det. När det tidigare varit upp till diskussion ansåg man att det inte fanns något direkt bra alternativ till bly, säger Robin Juslin. 
Han uppskattar att det kommer att dröja flera år innan den eventuella regleringen blir verklighet. Exakt hur regleringen kommer att genomföras vet Robin Juslin inte men troligen sker det genom en förordning eller genom ett direktiv.

Annika Kullman