Coronakrisen har slagit stora hål i såväl den åländska som den finska ekonomin. Det gör att landskapet tvingas gå till banken för att låna till verksamheten. I den fjärde tilläggsbudgeten för året äskar landskapsregeringen (LR) om en fullmakt för lån upp till 60 miljoner euro att tas mellan oktober och mars.
– Prövningarna är absolut inte över. Men det ”värsta scenario” vi satte upp i mars-april har inte förverkligats, det har gått lite bättre än vi trodde, säger finansminister Torbjörn Eliasson (C).
Samtidigt rasar landskapets intäkter. Sedan uppskattningen som låg till grund för årets landskapsbudget i fjol höst har nu klumpsumman justerats ned två gånger med sammanlagt 23,3 miljoner euro. Till detta ska läggas ytterligare 1,2 miljoner i sänkt skattegottgörelse och lotteriskatt.
– Det stora i den här tilläggsbudgeten är att vi redovisar inkomstminskningarna, säger Eliasson.
Minus 84 miljoner
LR prognostiserar nu att årets bokslut kommer landa på ett minus på 47,3 miljoner euro. Men det verkliga minuset kunde varit betydligt större.
– Vi har upplöst Paf-reserveringar på 37,5 miljoner euro. Det gör att allt ser mycket bättre ut än vad det egentligen är. Om man slår ihop allt exklusive Paf-pengarna hade resultatet varit så dåligt som minus 84,8 miljoner euro, säger Torbjörn Eliasson.
Det gör att landskapet, om budgetens alla delar infrias, kommer att sakna 20 miljoner i likvida medel vid årsskiftet.
– Det är stora pengar. Sedan brukar vi säga att vi inte vill att att landskapet ska gå under 20 miljoner i likvida medel, vi vill alltid ha minst 20 miljoner i kassan för att kunna göra alla utbetalningar, säger finansministern.
Han berättar också att man spår att första kvartalet kommer att slita ytterligare cirka 10 miljoner på kassan, och att man därutöver behöver 10 miljoner för oförutsedda händelser. Allt sammanräknat landar då i en begäran om en lånefullmakt på 60 miljoner.
– Det betyder inte att vi kommer att låna 60 miljoner, utan fullmakten är en trygghet för att vi ska kunna garantera att vi, oberoende av vad som inträffar, ska kunna hålla verksamheten i gång.
Klumpsumman faller i år, om någon vecka får ni statens beräkningar om nästa års klumpsumma som knappast blir någon glad berättelse. Hur stor är risken att landskapet kommer att behöva låna mer än dessa 60 miljoner?
– Jag kan inte analysera den risken i dag. Vi kommer att veta betydligt mer när vi gör grundbudgeten för 2021, säger Torbjörn Eliasson.
Även flera kommuner har ekonomiska problem, har ni gjort någon utredning om deras ekonomiska situation?
– Vi vet att de har det bekymmersamt, och det finns med i pusslet. Vi ska ta ansvar för hela det offentliga Åland.
Ett bekymmer för LR är att man i dag inte vet om höjningen av avräkningsgrunden, och därmed 10 miljoner euro extra nästa år, hinner bli klara i tid. Just nu ligger frågan i grundlagsutskottet.
– Det betyder att när avräkningsgrunden ska prognostiseras vet vi inte om avräkningsgrunden är 0,45 procent eller 0,47, säger lantrådet Veronica Thörnroos.
Använder överblivna pengar
I de tidigare tilläggsbudgetar som LR lagt för att motverka effekterna av coronakrisen har det blivit en hel del pengar över. Bland annat för de sysselsättningsstimulerande åtgärderna och höjningen av dagpenningen för permitterade och arbetslösa finns det cirka sju miljoner över. Dessa pengar vill LR nu använda för nya åtgärder. Den första är ett lönestöd för den arbetslösa som återgår till arbete eller får ett nytt jobb.
– Då kan vi kompensera med en 75-procentig lönekostnad upp till sex månader, säger näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ).
Stödet gäller för den som varit arbetslös eller permitterad i minst tre månader. Också starta eget-bidrag ska stimulera.
– Vi tror att många har funderat på att starta eget av de som blivit av med jobbet. De kommer att kunna uppmuntras att satsa på sin idé fram till sista juni och komma i åtkomst av 1,400 euro per månad.
Även på utbildningssidan finns en rad insatser för vidareutbildning.
Lagtinget inleder behandlingen av tilläggsbudgeten på onsdagen.

Jonas Bladh