Att sjukdomar som förkylning och influensa skulle öka i takt med att restriktionerna i samhället lättar har varit väntat. Det har under året pratats om en infektionsskuld och redan i september varnade man från ÅHS för att influensan i år kan slå extra hårt. Infektionsskulden är ett resultat av att de virus som normalt brukar cirkulera bland befolkningen i fjol inte kunde spridas på grund av bland annat den sociala distanseringen i samhället.

Men nu har alltså skulden börjat betalas av. Enligt Jun Nagamori har hösten och i synnerhet de senaste veckorna varit särskilt intensiva på ÅHS.

– Det har delvis varit körigt på sjukhuset. Vi har ju tidigare haft en covidsmittad patient på intensiven och samtidigt har vi många sjukskrivningar bland personalen. Det är en tuff bemanningssituation. Alla typer av luftvägsvirus har slagit till med full kraft nu.

Normalt kräver infektionsvirus inte någon sjukhusvård för den drabbade, men undantaget är de allra yngsta i samhället – alltså spädbarn med känsliga luftvägar och mindre utvecklade immunförsvar.

– Vi har förstås fokuserat mycket på coronaviruset under hösten. Men vid sidan om det har vi alla andra luftvägsvirus. RS-viruset är en infektion som kan vara knepig för de allra yngsta barnen, i åldern 0-3 månader.

Enorm belastning

Spädbarn som smittas av RS-viruset kan få svåra besvär med slembildning i luftvägarna och ibland krävs intensivvård.

– De kan vara svåra att behandla och vi har haft en enorm belastning på barnavdelningen. De senaste veckorna har varit väldigt intensiva.

Samtidigt påpekar Jun Nagamori igen att även spridningen av andra virus är intensiv.

– RS hamnar mer i fokus på samma sätt som covid-19 eftersom de drabbar de känsligaste, men egentligen kan alla typer av luftvägsvirus ställa till det för den som är känslig. Men just RS har vi extremt mycket av, det har varit en enorm smittspridning som inte liknar någonting av det vi sett de senaste åren. Det är det värsta jag sett under mina 15 år som läkare.

Inte samma immunitet

Vad gäller infektionsskulden konstaterar Jun Nagamori att just RS-viruset normalt brukar gå i cykler.

– RS-viruset brukar bete sig som så att vartannat år är lite knepigare och vartannat lite lugnare. Efter ett svårt år byggs en partiell immunitet upp och då är populationen skyddad nästa år. Men under pandemin har folk varit duktiga på att sprita händer och hålla distans och då har luftvägsvirusen varit chanslösa. Därför finns inte samma immunitet som i vanliga fall och då slår alla virus till med full kraft.

Andra virus som spridit sig ovanligt mycket under hösten och början av vintern är till exempel parainfluensavirus och rhinovirus.

– Även sådana virus kan ställa till det för de allra sköraste i samhället. Influensa orsakas också av virus och under tuffa influensaår brukar dödligheten vara högre.

Även i Sverige är spridningen av RS-viruset på rekordhöga nivåer. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik är antalet fall i år mer än dubbelt fler än de varit vid samma tidpunkt under något av de senaste fem åren.