Remissvaren har kommit in från många håll, allt från privatpersoner till samfälligheter, myndigheter och svenska staten har givit sina synpunkter. De två mest framträdande delarna i kritiken mot förslaget gäller dels hur stort område havsplanen ska omfatta, dels att den uppfattas inskränka på den privata äganderätten.
När det gäller vilket område havsplanen berör framhåller bland andra Silverskär Ab att: ”EU:s direktiv om havsplanering rör havsområden inte skärgården, havsplanen bör vara i havet”. Ålands fiskare skriver i sitt remissvar: ”Allt vatten på Åland är inkluderat, trots att EU själva angett att det är havsområdet som skall planeras, dvs området utanför 4-sjömilsgränsen”.
Stefan Husa ansvarar, tillsammans med vattenbiolog Mikael Wennström, för tjänstemannaberedningen hos landskapsregeringen. Han säger att hur stort område som ska omfattas, bestäms i lag vilket kanske inte alla uppfattat.
– De som kritiserat detta brukar hänvisa till att den svenska planen bara täcker marina områden, och frågar då varför Åland har kustvatten med. Men i EU:s direktiv nämns att kustvatten ska finnas med om det inte finns planering för kustvattenområdena, och Åland har inte det.
– Det finns lite missuppfattning och misstolkningar av lagtexten här, säger Stefan Husa.
Äganderätten problematisk
Den andra frågan, om den privata äganderätten, har fler både privatpersoner och samfälligheter hållit fram som problematisk. Flera som lämnat in remissvar framhåller farhågor om att den privata äganderätten kan försvagas genom havsplanen.
Fyra privatpersoner i skärgården skriver i ett gemensamt remissyttrande: ”En konspiratorisk förklaring skulle kunna vara att landskapsregeringen i förlängningen planerar att förändra de privatägda vattenområdenas juridiska status och avskaffa den privata ägande- och besittningsrätten för dem”.
Stefan Husa säger att landskapsregeringens ambition är precis den motsatta – att värna den åländska privata äganderätten som är unik jämfört med de flesta andra områden inom EU.
– Det är inte vår mening att utmana den privata äganderätten, och EU har inte heller målsättningen att ta bort den rättigheten, utan man tillät medlemsstaterna att göra havsplanerna.
Han tror att de kartor med markeringar som havsplaneförslaget innehåller kan ha orsakat oron att den privata äganderätten utmanas.
– Vi har ritat in markeringar som sträcker sig in på folks områden, men vi ska inte påverka privata och kommunala rättigheter. Havsplanen är ett förslagsverktyg för att hjälpa till att skapa hållbarhet och en god ekologisk status.
Är det en svår balansgång mellan hållbarhetsmål och att inte klampa in på den privata ägande- och bestämmanderätten?
– Den är personlig och känslig – och viktig. Det är unikt för Åland att vi har privata rättigheter över vattnen, och det vill vi ha kvar. Men ändå finns det lagstiftning som måste följas.
Stefan Husa är delvis självkritisk och menar att landskapet har en utmaning i att förklara syftet med havsplanen.
– Både pedagogiskt och praktiskt finns det utvecklingsbehov. Vi ska fortsätta att informera om vilka möjligheter planen har och att vi inte har som målsättning att förbjuda verksamheter.
Ny remissrunda i sommar
Arbetet med havsplanen går nu vidare. Närmast väntar några månaders arbete för Stefan Husa och Mikael Wennström där remissvaren ska gås igenom, och havsplanen förändras utifrån dem.
– Sedan ska den ut på en ny remissrunda i början av sommaren till början av hösten.
Efter det blir det ytterligare bearbetning innan den lämnas över till den politiska landskapsregeringen för att antas. Således är fortfarande mycket ännu öppet i hur havsplanen till syvende og sidst ska se ut. Stefan Husa är dock mycket nöjd med att så många svarade på den första remissrundan.
– Det är super att det blev så många svar, det var det vi hoppades på. Vi är väldigt nöjda med att planen väckt intresse och att vi fått material som vi kan beakta för att förbättra planen. Det här första förslaget var inte meningen att vara det slutgiltiga, nästa blir mer riktgivande och verkligt, säger han.
Jonas Bladh