Landskapsregeringen har slagit fast att bolaget Proans måste övergå till producenterna för att vara i linje med avfallslagen. Bolaget ägs i dag av Mise och är Ålands lösning på producentansvaret för förpackningar. Under onsdagen höll Mise sin årsstämma och den uppkomna situationen föranledde en del diskussion, men utan att ge några egentliga svar.

Faktum är att Mise redan den 5 juni, alltså innan landskapsregeringens kom med sin uppmaning, fattade beslut om att säga upp avtalet med producenter och kommuner. Avtalen sägs upp per den 31 december och hålls därefter levande en kort tid för att kunna samla in uppgifter om förpackningsmängder för 2023 och betala ut ersättning.

– Sedan likvideras bolaget. Vi ser ingen annan möjlighet och har också lyft frågan hos landskapsregeringen. Vad händer med allt förpackningsmaterial efter den 31 december? Men vi har inte fått något svar på det, säger Anna Holmström.

Det kommer alltså inte att bli någon överföring till producenterna, enligt landskapsregeringens uppmaning, som det ser ut just nu.

– Det har vi redan försökt med i flera år. Det kommer inte att gå.

Två olika tunnor

Ett producentansvarigt företag är skyldigt att ordna insamling och återvinning av förpackningsavfall i sin helhet samt att svara för kostnaderna för detta. Det är det ansvaret som samordnats genom Proans fram tills nu, men eftersom det saknas en producentsammanslutning på Åland är det alltså oklart vad som händer med avfallet efter årsskiftet.

Under Misestämman diskuteras flera oönskade scenarion, som att producenterna själva skulle bli tvingade att samla in förpackningsmaterial från konsumenterna. Till exempel genom en soptunna för Miseavfall och en soptunna för producentavfall.

Jomalas kommundirektör Christian Dreyer konstaterar också att det skulle vara dåligt om producenterna till exempel upprättade en egen sopstation som inte är samordnad med övrig avfallshantering.

– Merparten av allt avfall som slängs i Misetunnorna är ju producentavfall, då skulle vi hamna i en situation där vi inte får några intäkter och måste övervaka att ingen slänger förpackningsmaterial i våra tunnor.

Ett ansvar

Men att det skulle gå så långt att ingen omhändertar avfallet efter årsskiftet är inte troligt enligt Anna Holmström.

– Nej, inte kan vi bara låta bli. Vi har ju ett miljöansvar men landskapsregeringen borde fundera kring vad de skulle göra om det gick på det viset. Och när det gäller till exempel stationerna vid Kantarellen och S-market, som ju uteslutande tar emot producentavfall, behöver vi ta oss en funderare.

2022 var Proans omsättning 177.800 euro och efter kostnader för administration betalades 160.800 euro ut till Mise och kommunerna, men det är enligt Anna Holmström bara ett litet bidrag i förhållande till vad avfallshanteringen egentligen kostar.

Om Mise efter årsskiftet tar sitt miljöansvar och fortsätter hantera producentavfallet, hur ska finansieringen lösas. Kommer ni att börja skicka ut fakturor till producenterna?

– Det har jag inget svar på men en sammanslutning som sköter om de där grejerna måste ju vara godkänd av landskapsregeringen, så jag vet inte hur det ska gå till. Och det gäller ju inte bara Mise utan alla kommuner.

Hon säger också att man i Sverige börjat gå mer mot ett mer Proansaktigt system, alltså där kommunerna samlar in förpackningsmaterialet och producenterna betalar för det.

– Jag tycker att det som händer på Åland nu är ett steg tillbaka i utvecklingen. Jag önskar att jag hade fler svar men vi kan inte heller fortsätta med det här när verksamheten blivit stämplad som olaglig.