Wille Valve gav själv svaret på frågan:
– Ja, den finns. Och den har många ansikten.
Under gårdagens fullsatta seminarium presenterades bland annat åländska siffror på hur fattigdomen ser ut av Richard Palmer från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub).
– Den mesta fattigdomen är relativt dold, gemene man ser inte så mycket av den, säger han.
Ensamstående
Under 2012 var andelen hushåll under fattigdomsgränsen 17,3 procent. De som är mest beroende av utkomststöd är ensamstående utan barn. Bland de familjer som har barn så är det framför allt ensamstående som har behov av utkomststöd. 3,4 procent av barnfamiljerna fick utkomststöd år 2012.
– Arbetslöshet är den enskilt starkaste variabeln, säger Richard Palmer om orsaken till fattigdom.
– Vill man få ner andelen fattiga då ska man ge folk arbete.
Skolan jobbig
Åsub har också gjort intervjuer med vuxna och barn som lever under sämre förhållanden. Barn uppger att de inte vill vara till belastning och undviker att be om pengar från sina föräldrar.
– Framför allt är det situationen i skolan som de upplever som jobbig. säger Richard Palmer.
Det handlar om insamlingar till skolan, att ha rätt kläder och möjligheter att köpa läromedel, till exempel.
– Sedan uppger man också att normerna för utkomsstödet inte lever upp till verkligheten.
Den relativa fattigdomsgränsen för ensamhushåll på Åland är 1.083 euro i månaden, sedan förändras summan beroende på om det finns barn i hushållet och hur många barn. Med relativ fattigdom, till skillnad från absolut fattigdom, avses inkomster eller tillgångar relativt en annan individ eller grupp. Begreppet gör det möjligt att mäta hur fattigdomen i ett samhälle utvecklas.

Petra Dahlgren