På uppdrag av Ålands ombudsmannamyndighet har högskolepraktikanten Minna Hellström gjort studien ”Vem är viktig? Förstasidestoff och ledare i åländsk lokalmedia”. Det är den största studien som har gjorts av hur utrymmet fördelas mellan könen hos åländska lokaltidningar. 
Rapporten visar att de åländska lokaltidningarna har en betydligt mer jämställd nyhetsrapportering både om man jämför nationellt och internationellt – men samtidigt finns obalans på några områden. 
På fredagen presenterades studien under ett seminarium på Mariehamns stadsbibliotek, och i ett samtal medverkade tidningen Ålands vd Daniel Dahlén och Nya Ålands chefredaktör Anna Björkroos.
Den nya studien baseras på underlag från hela 2019. Dels har Minna Hellström tittat på de två nyheter som är utmärkande på tidningarnas första sida. Hon har räknat vilka som är med på nyheten med bild, och vem som är direkt citerad eller central person i det som ofta är tidningens största nyhet. Hon har dessutom undersökt tidningarnas opinionsbildande texter, och kartlagt skribenternas kön.
I nyheten med bild, som oftast handlar om kändisar, konst, media och sport, är rapporteringen nära jämställd. I Ålandstidningen förekom det 57% kvinnor och 43% män, medan Nya Åland hade 40% kvinnor och 60% män. 
Flickor och pojkar lyfts sällan fram
Det är också bara i den här kategorin nyhet med bild som flickor och pojkar syns. Att barn och unga sällan lyfts fram i allvarliga eller viktiga sammanhang pekas ut som ett problem i studien. 
Under panelsamtalet, som hölls av Johanna Fogelström-Duns, barn- och diskrimineringsombudsman på Ålands ombudsmannamyndighet, berättade Daniel Dahlén och Anna Björkroos att de är väl medvetna om utmaningarna.
– Det handlar inte om att barn och unga inte är villiga att föra fram åsikter, utan om att kontaktytan mellan tidningshusen och ungdomar behöver bli ännu större. Båda tidningshusen skulle göra demokratin en stor tjänst om vi började jobba tillsammans och erbjuda våra tjänster mot skolor och ungdomar. Avståndet till tidningarna skulle bli mindre, säger Daniel Dahlén.
– Det finns människor under 18 år som skulle vilja prata med oss, men vi har också ett ansvar att skydda dem mot det som kan hända när man går ut med sina åsikter i offentligheten. Speciellt i dag kan man få ganska mycket skit tillbaka om man vågar ta sig ton, säger Anna Björkroos.
Männen dominerar 
I nyheten utan bild, som oftast handlar om politik, regering och ekonomi, dominerar männen stort. I båda tidningarna är det i cirka 70% av fallen en man som är direkt citerad eller central person. Enligt studien hittas förklaringen i att mansdominansen är stor bland talespersoner och experter, och att rapporteringen inom brott och våld ofta handlar om män.
– De åländska tidningarna är bättre än många andra, men med slutsatsen att det finns saker att förbättra fortfarande. Till exempel genom att fundera över vilka kvinnliga experter och företagsledare de pratar med, säger Minna Hellström.
Valmånaderna sämst
De tre valmånaderna 2019 var bland de sämsta för kvinnornas utrymme. Enligt studien kan det ha sin orsak i att endast 36% av lagtingskandidaterna var kvinnor. 
– Vi måste också spegla samhället, vi kan inte börja manipulera bilderna av hur samhället är. Nu hade vi en valkampanj där det var väldigt mycket mindre kvinnliga kandidater och det problematiserade vi. Men i vissa val var det bara män, och då var det vårt uppdrag som åländska tidningar att prata med den kandidaten, säger Anna Björkroos. 
Den största skillnaden kategoriskt sett gäller opinionsbildande texter, där Nya Åland har 52% kvinnliga ledarskribenter och Ålandstidningen 28%. 
– Vi har definitivt en utmaning, vi vill spegla hela samhället. Då är det viktigt att det inte bara är män som skriver. Vi jobbar kontinuerligt med det här, säger Daniel Dahlén. 
Nya insikter
Efter seminariet konstaterar Anna Björkroos att det finns ett värde i att få se siffrorna svart på vitt.
– Det som stack ut är vem som syns och kommer till tals. Det finns ju massor av kvinnor inom näringslivet och tjänstemän på ledande positioner i kommuner, så det är något jag tar med mig, säger hon.
Även Daniel Dahlén tar med sig lärdomar från seminariet – som till exempel vikten av att fortsätta lyfta ungas röster.
– Vi är på rätt väg och har kommit ganska långt på Ålandstidningen. Vi vet vilka våra problem är framledes, men framförallt måste vi jobba mer med ungdomar och deras möjlighet att få sina röster hörda, säger han.

Linda Blix