Lantrådet Veronica Thörnroos (C) har flera gånger under mandatperioden kallat till samtal med företrädarna för Obunden samling. Det har handlat om partiledningens civila yrken, motstånd mot budgeten och jämställdhetsfrågor. Och nu senast förslaget till ny tjänstemannalag.

När förslaget sammanställdes för att skickas ut på remiss meddelade Obunden samling att man vill ha med skrivningar för att motverka de kritiserade anställningsförhållandena inom Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, där vissa personer jobbar år ut och år in på vikariat.

– Det är en laglighetsfråga, en hygienfråga skulle jag kalla det. Ingenstans, varken i Finland eller Sverige, har man det på det här viset att man kan anställa personer på visstid utan att ange någon orsak till varför det är visstid. Ingenstans kan man hålla folk på det här sättet år ut och år in. Det finns ett behov, men ändå får de inte permanent anställning, säger Marcus Måtar.

Blivit lovade lag

De övriga regeringspartierna menade att uppdateringen av tjänstemannalagen handlade om att implementera EU-regler som måste in i lagen snabbt eftersom lagen redan försenats. Enligt uppgifter till Ålandstidningen ansåg de andra partierna att Obundna hotade med att ta studiestödslagen ”i pant” för att få igenom sina förslag.

Till slut enades dock parterna om att tjänstemannalagen ska ändras, men först i höst.

– Vi har accepterat att lagberedningen inte skulle hinna ordna den saken nu. I stället har vi blivit lovade att den ska komma i höst, i september. Situationen på ÅHS är en sak vi redan levt på övertid med, men som nu ska bli av, säger Marcus Måtar.

Han menar att frågan är principiellt mycket viktig för partiet.

– Det blev inte helt populärt när jag sa det i förhandlingarna, men jag tycker det: slaveriet avskaffades 1865 när nordstatarna vann, vi ska inte fortsätta med det på Åland. Vi blir ibland beskyllda för att bara vara män och bara tänka på pengar. Det finns män som drabbas av det här, men flest är kvinnor. Det här är konkret jämställdhetsarbete.

Blir slagträ

Marcus Måtar säger att även avskaffandet av inkomstgränsen för studiestöd är en principiellt viktig fråga, ”man ska inte betala bidrag till de som inte behöver bidrag”, men att det egentligen handlar om rätt få personer. Däremot menar han att det inte finns en överenskommelse kring att avskaffa inkomstgränsen.

Gör det att ni kan använda den frågan som ett slagträ för att få igenom ändringen i tjänstemannalagen?

– Visst kan man se det på det sättet, men det är inget man planerar. Vi slås med häpnad över att man inte håller det vi kommit överens om.

De företrädare för de övriga regeringspartier som Ålandstidningen talat med menar att det finns en överenskommelse i programmet om att ta bort inkomstgränsen. Marcus Måtar håller inte med. Ordagrant står det i regeringens program från december 2019: ”Landskapsregeringen kommer att utreda möjligheten att ta bort inkomstgränsen för studiestödet”.

– Exakt! ”Utreda att ta bort”, inte ”ta bort”. Det är vad vi kommit överens om.

Flytta fokus

Mer ofta än normalt har intern kritik, som inte sällan kommer från er i Obundna, uttryckts också i offentligheten. Varför är det så?

– Om vi någon gång varit hårda också offentligt så är det ju inte där det har börjat. Kritiken börjar nog internt. Om det inte biter så är vi tvungna att flytta fokus. Men jag skulle säga att av de sakerna vi går ut med, så hittar du i princip allt i regeringsprogrammet. När man avviker från det vi kommit överens om så tycker vi att vi har rätt att påpeka det, säger Marcus Måtar.

Samtidigt är det ett givande och tagande i ett regeringssamarbete. Hur ofta kan man lufta kritik offentligt innan samarbetet blir ohållbart?

– Ingen aning. Jag är så pass grön i politiken att jag inte vet var gränserna går. Men man måste också titta på vilka som skulle hoppa in i regeringen i stället för Ob, då får de andra bekänna färg. Det finns rött och blått att välja mellan.

– Men jag ser det som att vi i regeringen tycker väldigt lika i de stora frågorna, men debatten kan ibland bli hård. Och till vissa delar har vi ju redan böjt oss i regeringsprogrammet. En klimatlag är till exempel något som vi inte skulle ha fört fram, säger Marcus Måtar.