Flera av de uppgifter som är underlag till det fornminnesregister som upprättas på Åland är felaktiga. Det hävdar några av markägarna som deltog under ett informationsmöte om den nya registerprocessen.
MARK Många kritiska kommentarer fälls när en grupp markägare informeras om hur den nya registreringen av fornminnen ska gå till.
Efter en rejäl bakläxa från markägarna som ledde till att landskapet får dra tillbaka utförda registreringar i fyra kommuner presenterades under tisdagskvällen hur det nya systemet ska se ut.
-Först får markägaren hem ett brev med besked om vilka uppgifter som finns registrerade, därefter kan markägaren begära ett rättelseyrkande inom 30 dagar. Efter det får markägaren besked om en eventuell ändring i registret. Då har man ytterligare 30 dagar på sig att yttra sig på nytt, säger kulturminister Britt Lundberg (c).
En markägare kan inom två år begära att fornminnet rubbas. Om landskapet skulle neka till det har man rätt till ersättning.
Bristande underlag
Efter att ha förklarat i detalj vilka uppgifter som kommer att införas i registret och varför det är viktigt att värna om vår historia släpper Britt Lundberg ordet fritt.
-Varför finns ingen areal angiven på kartan? undrar producentförbundets vd, Birgitta Johansson.
Hon menar att det gör det svårt för markägaren att se hur stort område som finns registrerat som fornminne och om anteckningen i registret stämmer.
Liknande synpunkter kommer från fler av deltagarna.
- Är det det här underlaget som kartorna till markägarna bygger på? frågar Olle Salmén och håller upp ett exemplar av den fornminnesinventering ur vilken kartorna har tagits.
Han får ett jakande svar.
-Men jag var själv med och beställde det underlaget en gång när jag satt i planeringsrådet. Det var mycket schematiskt och skulle användas som underlag till planeringsverksamhet. Jag vet att i Främmanby finns fornlämningar på 20 kvadratmeter som blir 400 kvadratmeter på den här kartan, säger han.
Saknar metodik
-Vi visar den information vi har tillgång till, svarar Britt Lundberg.
-Men du menar väl inte att ni ska skicka ut en felaktig grej. Vad händer om 1.500 markägare säger ifrån? undrar Olle Salmén med stöd av Johan Mörn.
-Det är så klart inte målsättningen, men jag skulle säga att många markägare inte har någonting att invända mot registreringen. Och de som har det kommer att handläggas.
Klas Mörn efterfrågar dessutom att den metodik som har använts för att fastställa fornminnet anges i brevet som går ut till markägarna.
-Jag har till exempel en fast fornlämning på min mark som jag ifrågasätter om det verkligen är fast, jag vill veta vilken metod som har använts, säger han.
-Det är en fråga som kan avgöras i handläggningen av ditt yttrande, säger överantikvarie Marita Karlsson, från museibyrån.
"För liten karta"
Sven-Olof Karlsson å sin sida invände mot att den karta som bifogades i brevet är i skala 1: 20.000.
-Det är alldeles för litet för att jag som markägare ska kunna jämföra med min mark. Jag tycker skalan skulle vara minst 1: 5.000.
Museibyråns chef Viveka Lönndahl betonade att man ändå kan utgå från att de flesta registeruppgifterna är rätt. Britt Lundberg påminde också om att det går att komma in med ett rättelseyrkande till registret den dagen man vill använda marken.

Tone Nordling