Mäns levnadsvanor tär generellt sett mer på miljön än kvinnors, det visar forskningen entydigt.
- Så vad ska vi göra? Utforma en klimatskatt för män? frågade sig miljöminister Katrin Sjögren (Lib) på en debatt i Åbo.
POLITIK Lantrådet Viveka Eriksson (Lib)öppningstalade, som representant för de nordiska jämställdhetsministrarna, vid det nordiska seminariet "Kön, klimatförändring och hållbar utveckling" i Åbo förra veckan. Enligt ett pressmeddelande framhöll lantrådet bland annat att ett hållbart samhälle är solidariskt och jämställt. Hon lyfte också fram det arbete som sker i kvinnobankens regi i utvecklingsländerna. En satsning på kvinnors företagande skapar möjligheter för hela familjen och bygemenskapen, sa hon.
Väljer olika
Lantrådet noterade att det finns en skillnad i kvinnors och mäns val så att kvinnor i högre grad läser innehållsförteckningar, handlar ekologiskt, cyklar, går och ogillar kärnkraft i högre utsträckning än män.
Det gemensamma nordiska målet är att utveckla och främja jämställdhet i Norden så att omsorg, makt och inflytande fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Inom alla områden inom det nordiska samarbetet och i synnerhet inom globaliseringsinitiativen är det viktigt att integrera jämställdhetsperspektivet, påpekade lantrådet.
Män tär mer på miljön
Miljöminister Katrin Sjögren (Lib) deltog i en paneldebatt och relaterade då till forskning som visar att mäns levnadsvanor generellt tär mer på miljön än kvinnors. Män har mera pengar, konsumerar mer, väljer i högre utsträckning flyg och bil och konsumerar mera kött, påpekade hon.
Hon lyfte fram jämställdhet som en förutsättning för hållbar utveckling eftersom kön är avgörande för konsumtion och därmed också koldioxidproduktion och klimatförändring både inom familjen och i samhällsbyggandet. Hållbar utveckling handlar till stor del om vardagslivet, sa hon.
Dyr teknik
I Norden diskuteras kärnkraftverk och slutförvar, koldioxidlagring, vindkraftsparker och enorma solpaneler i Sahara. Miljöministern konstaterade att det verkar finnas ett egenvärde i att tekniken är dyr och att det legitimerar oförändrad livsstil. Hon såg ett tydligt genusperspektiv då det gäller tilltron till teknik.
- Vad ska vi göra? Utforma en klimatskatt för männen? frågade hon sig.
Hon betonade det politiska ansvaret och vill fortsätta utveckla Svanenmärkningen. Hon ser också gärna att man på nordisk nivå tar fram ett gemensamt undervisningsmaterial i miljö- och hållbarhetsfrågor med ett tydligt genusperspektiv.

Kerstin Österman