Diskussionen om höjningen av de åländska ministrarnas arvoden går het på Åland. Arvodet höjdes med 30 procent av på beslut av arvodeskommissionen i slutet av 2023.

Lantråd Katrin Sjögren (Lib) sade i onsdagens Ålandstidning att hon ska diskutera frågan med sina kollegor i regeringen efter den kritik som framförts.

En rundringning till ministrarna visar att det finns förståelse för de upprörda känslorna, men även en förhoppning om att höjningen blir mer regelbunden i framtiden.

Diskutera helheten

Finansminister Mats Perämaa (Lib) säger att eftersom lagtinget beslutat att en arvodeskommission ska se på ministerarvodena finns det en bakomliggande tanke att politikerna inte ska sätta sina egna löner, något han anser att är rimligt. Därför anser han också att det är motsägelsefullt att han ska kommentera arvodeshöjningen.

Men kan du tänka dig att ni skulle välja att sänka era arvoden?

– Jag vet inte om man kan avsäga sig något som är fattat på basen av lag.

Förstår du att det sticker folk i ögonen när ni har sparkrav på 4 miljoner euro i året?

– Jag har full förståelse för det. Jag har varit med så länge i politiken att jag vet att det är lätt att få en diskussion där människor tycker att politiker i allmänhet får för bra betalt.

Mats Perämaa säger att den dramatiska ökningen grundar sig på att ministrarnas arvode inte höjts på länge och om man hade följt den normala löneutvecklingen hade man hamnat på samma nivå.

– Det betyder att ministrar genom åren arbetat med lägre lön än löneutvecklingen.

Han ser gärna en diskussion om helheten där man ser på om ersättningen för ministrarna och lagtingsledamöterna är på en rimlig nivå med tanke på ansvaret.

– Om svaret är ja håller vi de nivåer vi har, om svaret är nej, är det skäl att sänka arvodena.

Mats Perämaa säger också att om ministrarna nu väljer att sänka sina arvoden är det bara en tillfällig lösning, om den ens är möjlig.

Att exempelvis vara finansminister med krav på att göra resultatförbättringar är en utmanande position, säger han.

– Jag tror inte vi får personer till alla poster om arvodet är alldeles för lågt.

”Lönen har sjunkit”

Civilminister Ingrid Zetterman (Lib) säger också att arvodet är beslutat enligt lag och att det därför troligen inte är möjligt för ministrarna att sänka arvodet.

– Men sedan kan jag själv fatta beslut om och vart jag skänker pengar.

Hon betonar att det inte handlar om löner utan om arvoden. Ministerarvodena fastslogs för tolv år sedan enligt en löneklass, där man frös dem vid en summa, men arvodena justerades inte enligt de kollektivavtalsenliga höjningarna under de kommande åren.

– Så reallönen har sjunkit i tolv år.

Hon har förståelse för att det sticker i ögonen.

– När jag ställde mig till förfogande som minister visste jag inte hurdant arvodet skulle bli och det är inte min sak att säga om den ska höjas eller sänkas. Det är arvodeskommissionens sak. Men det är ett olyckligt system, med en sänkning under tolv års tid och sedan ett skutt. Det var samma sak när lagtingets arvoden höjdes för fyra år sedan.

Inget vanligt jobb

Vice lantrådet Annika Hambrudd (C) har full förståelse för kritiken.

– Den stora ökningen är olycklig utifrån hela den samhällsekonomiska situationen. Men sedan vet vi att arvodeskommissionen gjort uträkningar utifrån skillnaden mellan lagtinget och ministrarna.

Annika Hambrudd säger att en eventuell sänkning behöver diskuteras med lagtinget, om man skulle sänka för alla.

Skulle du vara beredd att sänka ditt arvode?

– Jag har inte bett om den här lönen, men det måste finnas en skillnad mellan lagtinget och ministrarna. Visst är jag beredd att sänka mitt arvode, det är inte det som är orsaken till att jag blev minister. Men det här är inte vanligt 8–16-jobb. Det är tidskrävande och det är jag som står ansvarig i slutändan.

”Ser väldigt underligt ut”

Jesper Josefsson (C), näringsminister, säger också att en sänkning skulle behöva omfatta även lagtinget, för att skillnaden skulle bibehållas.

– Eller så ser man hur man skulle kunna underlätta arbetet för ministrarna med till exempel politiska sekreterare.

Jesper Josefsson hade redan tackat ja till ministeruppdraget när höjningen av arvodet gjordes.

– För mig hade den gamla nivån inneburit att jag gått ner i lön. Som lagtingsledamot kan man ha kvar sin verksamhet vid sidan om.

Han tror att låga ministerarvoden gör det svårare att tillsätta ministerposterna.

Men förstår du frustrationen hos allmänheten med tanke på era sparkrav?

– Ja, det ser väldigt underligt ut, men det finns ingen bra tajming. Grundproblemet är att arvodena inte indexjusterats. Jag hoppas att det kan indexjusteras framöver så att vi slipper så här stora höjningar.

Jesper Josefsson säger också att det varit svårt att tillsätta en arvodeskommission.

– Det blir så stora rubriker och då är det inte roligt att anta uppdraget.