Enligt THL visar nya forskningsresultat att det årligen ställs betydligt fler diagnoser för minnessjukdomar i landet än vad tidigare bedömningar visat. Cirka 23.000 personer konstateras insjukna i någon minnessjukdom i Finland varje år. Tidigare har man uppskattat antalet till cirka 14.500 personer per år.
Men de regionala skillnaderna är stora. Sjukligheten är störst i välfärdsområdet Kajanaland, där 5.368 personer per 100.000 har en minnessjukdom. Det är en nästan 3,8 gånger större andel än på Åland, där antalet är 1.414 personer per 100.000.
Den stora skillnaden har intresserat THL.
– Jag har haft kontakt med dem som gjort studien. De undrade om jag hade någon bra förklaring, säger Christian Andersson som är läkare och specialist i geriatrik vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).
Finns ett mörkertal
Christian Andersson säger att man inte vet exakt vad skillnaden beror på, men att man kan spekulera kring olika orsaker.
– Det första man kan fundera på är förstås om våra siffror har registrerats på samma sätt som i resten av landet. Men jag har kontrollerat det och registreringen borde ha skett på samma sätt, utgående från att varje sjukdom har ett specifikt diagnosnummer.
En annan fråga är om man på Åland fångar upp alla patienter på samma sätt som i Finland.
– De flesta som får en diagnos på en minnessjukdom på Åland får den ställd på minnesmottagningen. Men vi på minnesmottagningen träffar inte varenda individ som får en minnessjukdom.
De flesta som kommer till mottagningen bor fortfarande hemma. De som insjuknar i en minnessjukdom efter att de redan flyttat till ett äldreboende utreds inte alltid på samma sätt.
– Där ställs kanske inte en formell diagnos. Så det finns ett mörkertal. Men det borde vara på liknande sätt även i andra delar av landet.
”Positivt och glädjande”
Det går också att spekulera i andra faktorer som påverkar förekomsten av minnessjukdomar på Åland, enligt Christian Andersson. Åland sticker ofta ut på ett positivt sätt i fråga om olika hälsofaktorer. Medellivslängden är till exempel hög här.
– Vi kan ha ett allmänt bättre hälsoläge och ett bättre socioekonomiskt läge som skyddande faktorer. Kanske är man mer aktiv här, kanske är kosten bättre. Om det allmänna hälsoläget är bättre finns det mindre minnessjukdomar, ur ett populationsperspektiv. Inte på individnivå.
Sociala aspekter kan också spela in.
– Till exempel att man känner sig delaktig i samhället och har sociala interaktioner.
Dessa saker är dock inte verifierade.
– Men det är positivt och glädjande om siffrorna stämmer. Minnessjukdomar är ett tillräckligt stort bekymmer ändå.
Drygt 300 har en diagnos
ÅHS inventerade för fem till tio år sedan sina diagnoser gällande minnessjukdomar, säger Christian Andersson.
– Vi tittade på hur många personer på Åland som just då hade någon minnessjukdom. Vi konstaterade att vi låg under de förväntade prognoserna, och det gjorde vi fortsättningsvis när vi kollade det i år.
I dagsläget är det drygt 300 personer som lever med en diagnos på en minnessjukdom på Åland.
Sakkunnigläkare Hanna-Maria Roitto vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger i ett pressmeddelande att minnessjukdomar oftare konstateras i områden där befolkningen är äldre, men att enbart befolkningsstrukturen inte kan förklara skillnaderna. Siffrorna kan även påverkas av regionala resurser och vårdpraxis samt förekomsten av riskfaktorer för minnessjukdomar i området.
