En ny reviderad avfallsplan som gör avgifterna rättvisa. Det säger Miseföreningen skulle vara lösningen på alla avfallsproblem.
Nu lämnar de in ett förslag på hur den planen kan se ut.
AVFALL I måndags hade under bildning varande Miseföreningen sitt första riktiga sammanträde där man bland annat valde en interimstyrelse.
Samtidigt valde man att skicka ut sin första skrivelse som förening - ett förlag på en landskapsomfattande avfallsplan. Orsaken till det är att Miseföreningen anser att den nuvarande planen borde revideras. På så sätt kan alla problem med avfallshanteringen lösas, menar man.
-Hade man från början, för tio år sedan, haft den här planen hade problemen aldrig uppstått, säger Carl-Gustav Flink, ordförande i föreningen.
Den nuvarande planen antogs 1999 och enligt Flink baserades den på att avfallet skulle sorterats på en kretsloppsstation i Haddnäs i Lemland, en station som sedan inte blev av.
-Den planen är helt åt skogen. Den uppfyller inte alls EU-direktiven, säger han.
Avgift från inrättningar
Miseföreningens plan inriktar sig på sex olika punkter:
1. Insamling av hushållsavfall.
Det största problemet med Ålands miljöservice (Mise) är enligt Miseföreningen att avfall från inrättningar, servicefastigheter, skolor, stugbyar, industrier och andra större anläggningar inte klassas som hushållsavfall.
-En camping har hundra gånger större mängder sopor än en ensam pensionär. En pensionär betalar 195 euro till Mise medan campingens avfall klassas som företagssopor och bara betalar tömningsavgiften till renhållningen, säger Carl-Gustav Flink.
Skulle Mise ta betalt av alla inrättningar skulle Miseavgifterna kunna sänkas med 30-40 procent, säger han.
Baserat på mängden
2. Insamlingslinjer för hushållsavfall.
Denna punkt innebär att avgifterna för avfallet ska baseras på mängden och på så sätt bli mer rättvis. Som förslag har Miseföreningen fastställt grundavgifterna och tömningsavgifterna beroende på hur ofta soptunnan töms. Lätt förklarat: Tömmer man tunnan hälften så ofta blir grundavgiften och tömningsavgiften hälften så stor.
-En stor familj som har mycket sopor och tömmer varannan vecka får betala 100 euro i tömningsavgift och 80 euro i grundavgift, sammanlagt 180 euro ungefär samma summa som i dag.
-Men en ensamboende som har lite sopor och tömmer sin tunna var åttonde vecka får bara betala en fjärdedel av tömningsavgiften och en fjärdedel av grundavgiften. 25 euro plus 20 euro, sammanlagt 45 euro.
I och med att Miseföreningen räknar med att man får in så pass mycket mer pengar genom att ta betalt av inrättningar går det här avgiftssystemet jämt ut med det nuvarande, säger Flink.
Inget producentansvar
3. Insamling av förpackningsavfall.
I och med att det inte finns något fungerande producentansvar för förpackningar betalar Mises kunder för hanteringen av dem. Detta anser Miseföreningen är fel och orättvist.
-Landskapet tillhör samma handelsområde som resten av Finland och där finns redan ett fungerade system. När Mise grundades borde man ha förhandlat med Miljöregistret PYR och fått pengar från dem, säger Carl-Gustav Flink.
I och med att så inte var fallet anser Miseföreningen att landskapet borde stå för kostnaderna tills ett fungerande system finns i bruk.
Helhetsgrepp
De tre sista punkterna - balningsanläggning för borttransport av det brännbara avfallet, sluten kompostanläggning och lokala deponier för avfall - handlar alla om att Åland bör ordna en lokal behandling av avfallet. På så sätt anser föreningen att avfallskostnaderna totalt skulle sänkas.
Föreningen har genom planen tagit ett helhetsgrepp på avfallshanteringen på Åland, något som skulle ha gjorts från första början, säger Flink.
-Fungerar det i det första ledet löser sig allt annat också. Då blir slutändan, alltså fakturorna, också begripliga och folk förstår vad de betalar för, säger Merja Renvall, sekreterare i föreningen.
Att det inte gjordes från början har Carl-Gustav Flink svar på:
-1997 blev jag ombedd att göra en omfattande avfallsplan som aldrig antogs. När Mise startade 2001 blev jag ombedd att göra en plan som heller aldrig togs till behandling. Tjänstemännen trodde att de var tvungna att vara med och fatta beslut trots att de inte hade den elementära kunskapen. Och politikerna lyssnade på dem i stället för på mig.
Mer rättvist
Flink och Renvall är övertygade om att deras plan skulle fungera. Utarbetar Mise en renhållningsplan utifrån avfallsplanen kommer avgifterna att bli rättvisare, menar man.
-Och vi föreslår att de nya avgifterna börjar gälla retroaktivt från 2008, säger Flink.
Man föreslår också att Mise inte vidtar indrivningsåtgärder innan de nya avfallsavgifterna trätt i kraft.
Eftersom föreningen anser att landskapsregeringen brutit i sina tillsynsuppgifter för Mise föreslår man också att avfallshanteringen under 2006 och 2007 helt ska bekostas av landskapet.
Begär utlåtande
Nu ska föreningen skicka sitt förslag till landskapsregeringen och till Mise för utlåtande. Man begär ett svar inom maj månad för att man så fort som möjligt ska kunna ta föreningens föreslagna system i bruk.
-Vi ger det också till alla lagtingsgrupper och anhåller om ett offentligt utlåtande. De har nästa lagtingssammanträde den 26 maj så den här frågan borde vara den första man tar upp. Det är en angelägen fråga, säger Flink.
Om ingen lämnar utlåtande säger Flink att han i stället kan ta planen till EU, eftersom den nuvarande inte uppfyller alla EU-direktiv.
-Vi är 40 medlemmar i Miseföreningen nu men kommer att bli 400. Vi kan inte acceptera att avfallshanteringen sköts på det här sättet. Vi kommer att ta hem spelet till slut, säger han.

Matilda Andersson