Det allmänna arbetspensionssystemet tillkom 1962 och då tjänade man inte in något förrän man fyllt 21 år och blev myndig.

– Det är vi som nu är i 80-årsåldern som kom in först i systemet. Sedan har alla som jobbat varit med byggt upp det, poängterar Jarl Danielsson.

För den privata sektorns anställda finns flera olika pensionsbolag och ett separat för den statliga sektorn, kommunerna och kyrkan. Dessutom har företagarna och sjömännen egna pensionssystem. När en person går i pension får man ut i relation till hur mycket man förtjänat och hur länge man jobbat. Det är inte de nuvarande pensionerna som betalas av dagens löner.

– Förlorarna är de som dör tidigt, före eller efter pensionen. De får inte ut något eller väldigt lite av sina insatser, utan premierna stärker systemet, säger han.

Årligt överskott

Enligt Jarl Danielsson har pensionsdebatten förts med snedvridna argument och ställt olika intressegrupper mot varandra.

– Jag tror också att man jämför med Sverige som har en helt annan struktur. Även politiker blandar ihop begreppen.

Han understryker att pensionspremien inte är en skatt, den går inte till staten, utan till pensionsbolaget. Arbetsgivaren betalar ungefär två tredjedelar och den anställde en tredjedel. Premierna fonderas och tillgångarna investeras för att ge avkastning.

Han hänvisar till Pensionsskyddscentralens statistik och rapporter som görs regelbundet och visar fakta.

– I slutet av 2023 var de samlade pensionstillgångarna 255 miljarder euro. Det inflöt 27 miljarder i premier, plus att staten sköt till några miljarder. De utbetalade pensionerna var 34 miljarder, så den delen gick jämnt upp. Men tack vare pensionsfondernas avkastning på sina placeringar, så ökade kapitalet med 15 miljarder.

Jarl Danielsson påpekar att 2023 var ett bra börsår, vilket drog upp avkastningen.

– I medeltal har den legat runt tio miljarder, utom under pandemiåren.

Aktieplaceringar

Pensionsfondernas tillgångar redovisas öppet och för ett år sedan var 56 procent placerat i aktier och derivat, 26 procent i ränteinstrument, nio procent i fastigheter och lika mycket i alternativa placeringar. Geografiskt ligger 21 procent av placeringarna i Finland, 17 procent i övriga euroområdet och 62 procent globalt.

I debatten har det också hörts kritik mot pensionsbolagens effektivitet och mot systemet som sådant. Jarl Danielsson håller inte med, utan pekar på de internationella jämförelser som görs och där Finland återkommande placerar sig högt. Jämförelsen mäter tillförlitlighet, transparens, finansiell hållbarhet och pensionsnivån.

– Men pensionsbolagen har även stort inflytande i Finland, eftersom deras direktörer sitter med i många börsbolags styrelser.