MARAK, en multiprofessionell metod för riskbedömning och stöd till offer för allvarligt våld i nära relationer, har utvecklats av Institutionen för hälsa och välfärd (THL). Syftet med metoden är att samla myndigheter och organisationer som arbetar med våld för att kunna samordna stödet på ett effektivt sätt.

De åländska myndigheterna har länge strävat efter att få MARAK till Åland, men det nödvändiga materialet som modellen bygger på har inte funnits tillgängligt på svenska. Tidigare i år fick man äntligen grönt ljus för en utbildning på svenska med THL:s experter Sini Stolt och Miia Ståhlberg.

Förra veckan hölls utbildningen och representanter från olika verksamheter medverkade: Ålands polismyndighet, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), vuxensocialarbetet samt barnskyddet vid Kommunernas socialtjänst (KST), Tallbackens skyddshem och Brottsofferjouren.

– Vi har ett samarbete sedan tidigare, men nu blir det struktur i det. Resurser samlas för att förebygga våld, säger äldre konstapel Marika Lindström.

Förutom att undvika dubbelarbete möjliggör det lättare informationsutbyte mellan yrkespersoner och myndigheter.

– Tanken är att offret ska få hjälp snabbare, säger KST:s områdeschef för barnskydd Paulina Eklund. Hon fortsätter:

– Min personliga erfarenhet av våld i nära relationer är att det kan vara komplicerade ärenden. Det kan vara jättesvårt att komma fram till att man behöver bort från situationen. Det spelar ingen roll vad myndigheterna tycker, den våldsutsatta personen behöver ta beslutet själv. När personen tar steget hoppas jag att det känns bättre om man vet att det finns en samlad plan som flera myndigheter står bakom.

24 frågor

Arbetet inleds när en person berättar för en yrkes- eller myndighetsperson om det våld den upplevt eller lever under hot om. Under samtalet fyller man tillsammans i en blankett för riskbedömning, som visar om personen löper hög risk att utsättas för allvarligt våld.

– Genom screeningen kan vi identifiera ärenden som är lämpliga att ta upp i MARAK-gruppen, säger KST:s områdeschef för vuxensocialarbete Mikaela Brandt-Lindholm.

Blanketten består av 24 frågor som baserar sig på forskning om riskfaktorer för våld. Om en person svarar ja på 14 frågor eller fler indikerar det en hög risk.

– Då kan ärendet, med personens samtycke, gå till MARAK-gruppen. Men även om personen inte svarar ja på tillräckligt många frågor kan den professionella personen bedöma att risken är förhöjd. Vissa faktorer väcker mer oro än andra, säger Mikaela Brandt-Lindholm.

– Eller om polisen varit varit på hemalarm flera gånger på ett ställe, säger Marika Lindström.

Säkerhetsplan

Tallbackens föreståndare Åsa Rosberg är ordförande för gruppen och sammankallar till möte en gång i månaden.

– Vi träffas och diskuterar ärenden. Man pratar endast om den utsatta, inte förövaren, säger Paulina Eklund.

– Det görs en säkerhetsplan. Det finns möjlighet för den som har varit utsatt för våld att få en stödperson från Brottsofferjouren, säger Paulina Eklund.

Åtgärderna beror på situationen och kan innefatta stödboende, besöksförbund, kontakt med sjukvården, stödsamtal eller att byta lås.

– Man agerar förebyggande, våldet ska minska, säger Marika Lindström.

– Det ultimata syftet är att förhindra dödligt våld, säger Paulina Eklund.

MARAK-gruppen rapporterar statistik till THL, vilket gör att Åland kommer att synas i den nationella statistikrapporten Våld i nära relationer. I Finland finns runt 40 verksamma MARAK-grupper. På Åland inleds arbetet i början av 2024.