Det finns ny teknik för att sanda vägar, och få sanden att ligga kvar.
Men att införa det på Åland skulle kräva stora satsningar, och sådana pengar finns inte.
Tvärtom. Nästa vinter blir det ännu mindre pengar till vägunderhållet.
TRAFIK I Sverige använder man sedan flera år en teknik som går ut på att sanden värms upp och fuktas. När den sedan landar på isiga vägar fryser den fast i ytlagret och skapar en bestående grusad väg.
- Det är från början ett norskt recept som har funnits i några år. Men det kräver förutsättningar som vi inte har. Först måste gruset förvaras i plusgrader, och sedan måste vi ha rätt utrustning för att sprida ut gruset. Dessutom måste väderleken vara rätt. Det behöver vara minst 4-5 minusgrader för att det ska fungera, och det är bara de senaste åren vi har haft sådana vintrar här. Det är ett skäl till att vi inte köpt in sådan utrustning. Men det är något vi kommer att undersöka närmare, säger Björn Ekblom, ansvarig för vägunderhållet hos landskapsregeringen.
Men det är utrustning som går att köpa in?
- Säkert. Nu kommer vi att fara på en del maskinmässor och diskutera med våra politiker vad som är möjligt. Sedan har vi gruslagringsfrågan kvar, den är inte så enkel att lösa. Men det finns nackdelar också. Det blir mycket pulver kvar på vägarna med sådan teknik, och då måste vi skaffa ny utrustning för att sopa upp det sedan på våren.
Men även om viljan finns är det högst osannolikt att landskapet skulle investera i en ny maskinpark just nu.
- Det är långt dit. Och med landskapets kärva investeringsklimat måste vi i stället minska våra utgifter med sju procent till 2015. Det finns helt enkelt inget utrymme för nyanskaffningar, och det kan innebära att vi får ett ännu sämre vinterväglag i framtiden.
Det finns ingen lag som förbjuder er att salta vägarna. Kan det vara ett alternativ till varmt grus?
- Det är ingen lag, men det är en tydligt uttryckt politisk vilja. Skulle jag börja salta med hänvisning till säkerheten på vägarna skulle jag få leta efter ett annat jobb. Vi nödsaltar lite i vissa korsningar där vi har tillstånd att göra det. Och då använder vi kalciumklorid som vi kör ut på grusvägarna sommartid - det brukar bli ett par ton över. Skulle vi behöva salta på allvar skulle vi behöva natriumklorid i lakform, och det har vi inte.
Så vad ska man göra då om nu väglaget är så dåligt?
- Man får acceptera att det är vinterväglag och köra försiktigt. Jag är själv något slags normalchaufför. Tycker jag att det är problematiskt minskar jag på hastigheten. Låt det ta fem minuter extra att komma till jobbet. Det kan egentligen inte vara något bekymmer. man kan inte stressa på i samma takt som på sommaren.
Många har hört av sig om Getavägen. Vad har du att säga till dem?
- Jag vet att många getabor är upprörda, men jag garanterar att vi inte behandlar den vägen styvmoderligt på något sätt. Tvärtom. Tittar man på trafikintensiteten borde vi egentligen göra mindre där.
Trafikminister Veronica Thörnroos vill inte tona ned allmänhetens åsikter om väglaget.
- Jag tycker att när det kommer så många klagomål via nätet, till mig direkt, till tidningen och till trafikavdelningen så ska man ta det på allvar. Vi har ett ansvar inför medborgarna att vägunderhållet fungerar. Man ska inte vara nonchalant och bara säga att det är halt på vintern.
Tekniken att sprida ut uppvärmt och fuktat grus för att det ska fästa i isen på körbanan känner hon inte till.
-Nej, den tekniska lösningen känner jag inte till. Jag har begärt ett pm från avdelningen om hur det fungerar i dag, och så hanterar vi läget på basen av det.
Men om det nu finns tekniska lösningar, oavsett vilka, som gör vägläget säkrare - är du beredd att satsa pengar på dem?
- Om det behövs, om det är det viktigaste man kan göra för trafiksäkerheten så visst. Då får vi prioritera inom ramen för den budget vi har. Vi kan hantera detta.

Fredrik Granlund