De senaste månaderna har opinionen svängt kraftigt i Natofrågan, och en majoritet av finländarna är nu, enligt opinionsundersökningar publicerade i Yle och Helsingin Sanomat, för ett medlemskap i försvarsalliansen. Också på högsta politiska nivå förs intensiva diskussioner om ett medlemskap, både internt i Finland och med landets främsta allierade, Sverige.

Nästa vecka förväntas Finlands regering lämna sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen, vilket lär sätta än mer fart på debatten.

– Debatten har avancerat snabbare än vad någon förväntat sig medan man jobbat med redogörelsen. Debatten går i tydlig Natoriktning utan att någon formellt leder den. Varken presidenten eller regeringens partiledare har sagt vad man vill och tagit ledarskap i debatten, man väntar på redogörelsen, säger Mats Löfström.

Ändå har de flesta analytiker tolkat de uttalanden som gjorts från ledande politiker att dessa har blivit allt mer Natovänliga?

– Det stämmer, och det påverkar också den politiska debatten. Det är inte bara journalister som följer med i vad statsledningen säger, allmänheten följer noga hur president Niinistö lägger sina ord.

Avgörs i vår

Mats Löfström menar att debatten i helgen fick sin tidsram i och med att statsminister Sanna Marin (SDP) slog fast en bortre gräns för när ett beslut om Nato ska tas.

– Hon deklarerade en deadline i helgen när hon sa att beslutet ska fattas under våren. Alla vet att Natos toppmöte hålls i slutet av juni i Madrid.

Mats Löfström säger att flera parallella processer kommer att ske i och med att regeringens redogörelse lämnas till riksdagen. En grupp bestående av partiledare och gruppledare ska koordinera behandlingen, som i huvudsak sker i utrikesutskottet. Samtidigt som tidsramen är snäv, säger Löfström, är det viktigt att debatten blir omfattande.

Vad blir beslutet, tror du?

– Hypotetiskt finns det tre huvudalternativ. Det ena är att inte göra något alls. Det andra är att fördjupa det bilaterala arbetet med Sverige, USA, Norge och så vidare. Och det tredje alternativet är Nato.

Säkerheten avgör

Löfström menar att säkerhetsaspekten är det som avgör.

– Det är viktigt att se att alla alternativen innebär risker. Och man måste välja det alternativet som maximerar Finlands och finländarnas säkerhet, även om det inte är riskfritt att välja något av dem. En allt större konsensus bygger kring att det är ett Natomedlemskap som ger den största säkerheten av den anledningen att det är det enda samarbete som har renodlade säkerhetsgarantier, om landet blir anfallet kommer andra till undsättning. Det finns inte sådana garantier i andra avtal.

Hur går processen till om Finland lämnar in en ansökan i vår?

– Den kunde till exempel behandlas på toppmötet i juni. Men sedan måste också alla Natoländers parlament ratificera medlemskapet, det är en process som tar viss tid, säger Mats Löfström som betonar att alla Natoländer som uttalat sig om ett finskt medlemskap har varit positiva till det.

Kärnvapenfritt

Ålands riksdagsledamot säger att Finland också måste bestämma sig om vilken sorts medlem man vill vara.

– Jag tycker att det skulle vara viktigt och naturligt att välja den nordiska modellen, att man inte tillåter kärnvapen på sitt territorium och inte har några permanenta Natobaser.

Mats Löfström säger också att Ålands demilitariserade status finns på dagordningen för den finländska regeringen.

– Jag pratade själv med utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och han säger att man inte ser något hinder för att Ålands status kvarstår.

Slutligen, kan du ge en kvalificerad gissning om hur den här frågan slutar?

– För varje vecka som gått har ett finländskt medlemskap i Nato blivit allt mer sannolikt, säger Mats Löfström.