En vanlig måndag morgon i juli när solen lyser och värmer upp emot 25 grader är det redan liv och rörelse på Nåtö station. På sommaren är Fastighetsverkets station bemannad med de vanliga fastighetsskötarna, inklusive ett gäng sommarjobbare som i år är fem stycken. Stationen fungerar som en bas för de som arbetar med landskapets naturreservat, därifrån tar de sig över land och hav för att omhänderta och tillsyna alla de 59 naturreservaten som existerar på Åland i dag.

På Nåtö naturreservat finns även ett gammalt rött hus som har inhyst Finlands äldsta vetenskapliga samfund sedan reservatet inrättades 1964. Föreningen heter: Societas pro Fauna et Flora Fennica, och grundades 1821. De har som ändamål att befordra kännedomen om Finlands djur- och växtvärld, främja zoologisk och botanisk forskning samt att hjälpa skyddandet av naturen.

Otaliga mängder forskning har utförts från den biologiska stationen, bland annat inventering av havsörnar och fiskgjusar. Det senaste projektet undersöker grodor och ödlor.

Nåtö naturreservat är 551 hektar stort om man tillgodoser vattenområdena. Till Nåtö reservatet hör bland annat Jungfruskär och Korsö samt några andra holmar.

Naturens gång

Naturreservatens uppgift är att bevara natur som anses vara värdefull. Definitionen av värdefull är bred och bestäms till en viss del på EU-nivå.

Arbetet som tillsyningsmännen och fastighetsskötarna gör på naturreservaten är mycket varierande från område till område, och från år till år.

– På början av sommaren låter vi först alla blommor få blomma ut. Efter det påbörjar vi slåtterarbete och kör på vissa utvalda ytor, säger Henrik Bertell, ansvarig för fastighetsskötsel på Fastighetsverket.

Slåtter är när man avverkar högt gräs. Historiskt har man gjort det mitt under sommaren för att få hö till foder för bondgårdens djur.

– Nu slåttrar vi för att maximera markytorna och låta dem få andas, säger Henrik Bertell.

Även fast man gör sitt bästa för att bevara naturen, kan man inte förhindra allting. De senaste 30 åren har de europeiska askarna drabbats av askskottsjuka, en sjukdom som orsakas av en svamp och medför bland annat att trädens fotosyntestransport avstannar. Med andra ord kvävs träden till döds.

– Det finns i dag inget sätt att bekämpa askskottsjukan. Sjukdomens utbredning är varierande från plats till plats, men det finns ganska mycket på reservaten, säger Henrik Bertell.

De döda askarna hugger man inte ner, utan de får i stället fungera som boplats åt insekter och fåglar.

– Döda träd är toppen för ett reservat.

Sommarjobbarna trivs i naturen

Genom hassellundarna hör man ett parti motorer brummandes på högvarv. Det är sommarkillarna, som fastighetsskötarna kallar dem, som kör sina slåtterbalkar genom en av ängarna på Nåtö området i konvoj.

Denna sommar är de fem stycken sommarjobbare. Alla förutom en av dem har varit där i åtminstone tre somrar.

– Det här är ett så bra sommarjobb, säger Milton Palmer, som är inne på sitt femte år.

En stor del av sysslorna för sommarjobbarna består av slåtter och räfsning.

– Att man redan har koll på alla områden vi jobbar med är skönt. Nu vet vi vad man ska göra och hur man gör det, säger Fredrik Johansson, som är arbetsledare för sommarkillarna.

– Det är suveränt att ha erfarenhet inom det här jobbet, säger Henrik Bertell.

Slåtterarbetet på Nåtö inledde man förra veckan, innan det var sommarjobbarna runt till olika naturreservat och jobbade på dem. När man är färdiga med Nåtö kommer man att fortsätta sommararbetet ute på öarna.

”Fint jobb det här”

Henrik Bertell är ansvarig för fastighetsskötsel på landskapets fastighetsverk och har koll på alla naturreservat på Åland och alla som jobbar med dem. Det jobbet har han haft i åtta år, och han tycker att arbetet med naturreservaten fortsättningsvis går bra.

– Det största projektet vi haft under min tid var ett ofrivilligt sådant, att städa upp efter stormen Alfrida. Vi städade inte på alla områden dock, där naturtillstånd är utlyst lät vi vindfällena ligga kvar.

Av alla 59 naturreservat är det bara omkring 15 som har skötsel.

– Vi besöker och gör tillsyn på alla områden, men vi hinner inte med alla på ett år. Öarna ute i skärgården har anlitade tillsyningsmän som kollar till dem, bland annat fixar de skyltningen och röjer upp vandringsleder.

När Henrik Bertell står vid stranden och blickar ut över fjärden konstaterar han att det är ett fint jobb han har.