Rapporter om konkursmässiga vindkraftsparker i Sverige har duggat tätt den senaste tiden. I november rapporterade bland annat samhällsprogrammet Kalla Fakta att en stor del av landets vindkraftverk ägs av bolag som står på randen till konkurs. Samtidigt har bland annat svenska statliga Vattenfall lagt projektet Norfolk Boreas i Storbritannien på is på grund av att leverantörernas kostnader stigit uppemot 40 procent. Även i Finland har de stigande räntorna och inflationen resulterat i allt färre beslut om investeringar i ny vindkraft.

På Åland framskrider planerna på etablering av havsbaserad vindkraft, men vid sidan om de planerade storprojekten har den landbaserade vindkraften på Åland levererat både energi och vinster under de senaste åren.

Stor utbyggnad

Ålandstidningen har tittat närmare på resultaträkningen för Ålands Vindkraft (ÅVK), Ålands Vindenergi andelslag (ÅVA), Leovind och VindAX (inledde produktion 2022) för åren 2016-2022 och den sammanlagda vinsten för perioden uppgår till 8,7 miljoner euro.

Rensas det exceptionella året 2022 från ekvationen uppgår bolagens gemensamma vinster till blygsammare 2,7 miljoner euro. Under samma period betalades drygt en miljon euro i produktionsstöd till bolagen (inklusive Ålands skogsägarförbund som tidigare ägde ett av de fyra vindkraftverken i Knutsboda). I siffrorna finns också några mindre försäljningsvinster av vindkraftverk. VindAX förluster från uppstartsåren 2020-2021 är inte heller medräknade.

Cecilia Jansson kom in i den åländska vindkraftsrumban 2016 när hon blev medlem i ÅVK:s styrelse. I dag är hon styrelseordförande i ÅVK, Pettböle Vind och Asterholma Vindenergi samt i servicebolaget Allwinds, såväl som styrelsemedlem i Leovind och ES Power Åland – ett dotterbolag till det svenska energibolaget ES Power som sedan 2021 äger vindkraftverken i Knutsboda. Eftersom ÅVK är delägare i både ÅVA och VindAX har hon på ett eller annat sätt alltså något att göra med alla vindkraftverk på Åland.

Att åländska vindkraftsbolag under de senaste åren klarat av att leverera vinster samtidigt som många i Sverige är konkursmässiga beror på flera saker, menar hon.

– En är att det var väldigt mycket utbyggnad i Sverige mellan 2012-2020 och samtidigt relativt låga medelpriser. Det i kombination med stora investeringskostnader i början och en hög belåningsgrad har gjort det svårt att få ihop projekten.

Stora risker

En annan högst bidragande faktor är att många produktionsbolag i Sverige under de senaste decenniet ingått långsiktiga elavtal, så kallade PPA (Power Purchase Agreement), där de åtagit sig att leverera fasta mängder el till fast pris under flera års tid.

– Det har kunnat handla om allt från 50 till 90 procent av produktionen som varit bunden till relativt låga priser, och de senaste åren har priset varit extremt volatilt vilket medfört stora risker.

På Åland byggdes inga nya vindkraftsparker under samma period och all el säljs i praktiken på spotmarknaden. Långnabbaparken som stod klar 2022 inledde sin produktion under ett år med rekordhöga priser och trots att parken bara producerade el under åtta av tolv månader uppgick vinsten det året till 2,6 miljoner euro.

– Vindkraftverken på Båtskären stod klara 2007 och de äldre är byggda för 25 år sedan. De äldre vindkraftverken har varit avbetalda och avskrivna sedan mitten på 2010-talet. Det påverkar förstås saken.

Svår att förutspå

Cecilia Jansson konstaterar också att den stora utbyggnaden i Sverige resulterat i lägre elpriser de dagar eller timmar som det blåser mycket.

– Dessutom har de haft problem med flaskhalsar i nätet eftersom de inte kan distribuera enligt utbud och efterfrågan. Samtidigt ska man komma ihåg att elmarknaden är finansiell och det finns många faktorer som spelar in.

Behövs det mer vindkraft?

– Absolut, men inte enbart. Vindkraften behövs för den stora energiomställningen och för att komma bort från fossila bränslen men vi behöver också andra kraftslag.

Under 2023 flyttades ÅVK:s två vindkraftverk i Pettböle över till det helägda dotterbolaget Pettböle vind. Det tredje vindkraftverket som tidigare snurrade på platsen monterades ner 2020 och enligt Cecilia Jansson är tanken på sikt att förnya parken.

– Det vi tittar på är re-powering av vindkraftverken, i kombination med lite utbyggnad i skärgården i anslutning till befintliga vindkraftverk.

Re-powering kan vara både att byta ut komponenter av ett verk eller hela verket.

Inget självspelande piano

Såväl ÅVK som ÅVA och Leovind var med och delade på de stöd som betalades ut inom ramen för landskapsregeringens stödprogram för året 2016-2022. Det sista stödet betalades ut för det första halvåret 2021 och numera är det bara VindAX som är anslutet till ett stödsystem. I dag skulle inte heller de äldre vindkraftverken uppfylla kriterierna eftersom det gamla stödsystemet inte omfattade ett vindkraftverk om det var avskrivet eller äldre än 20 år.

När det gäller vindkraftens lönsamhet i dag konstaterar Cecilia Jansson att siffrorna talar för sig.

– Det har varit lönsamhet under de senaste åren och det är också prognosen framåt, annars skulle vi inte fundera på re-powering och utbyggnad. Men det är inte ett självspelande piano och det finns ingen som kan säga säkert att det här är priset du får 20 år framåt. De senaste årens volatilitet på elmarknaden är inte något vi sett tidigare men det finns inget som säger att vi inte ser mer av det i framtiden.

Är stöd en förutsättning för nya landbaserade vindkraftsinvesteringar på Åland i dag?

– Jag ser inte svartvitt på frågan, också beroende av omfattning, men till exempel Asterholma Vindenergi Ab har 2023 investerat och driftsatt ett 2,3 megawatt vindkraftverk i Torsholma utan stöd.

Hur följder du med den pågående etableringen av havsbaserad vindkraft på Åland?

– Mitt engagemang är i den landbaserade vindkraften. Liksom i andra branscher finns det både möjligheter och risker.